Det behövs en utredning om ämnen som kan förekomma i utgående vatten från reningsverk i så höga halter att de kan påverka havsmiljön negativt. Efter utredningen behöver även eventuella utsläppskrav utredas. Det är en av 33 åtgärder som Havs- och vattenmyndigheten, Hav, föreslår för att klara EU:s havsmiljödirektiv.
De 33 åtgärderna visar ett brett perspektiv på havsmiljön. Det handlar bland annat om att minska övergödning, miljöfarliga ämnen och främmande och invasiva arter samt öka skydd för fisk och skaldjur som påverkas negativt av fiske.
– De flesta av dessa åtgärder ger effekt först på lång sikt. Vi kommer inte att nå målet om god miljöstatus 2020 men vi bedömer att åtgärdsprogrammet kommer att medföra betydande förbättringar av havsmiljön, säger Marie Berghult, chef för havs- och vattenmiljöenheten på Hav, i ett pressmeddelande.
Enligt EU:s havsmiljödirektiv ska Europas hav ha en god miljöstatus år 2020, något som medlemsländerna förbundit sig att genomföra. För Sveriges del handlar det om delar av Östersjön och om Västerhavet. 2012 presenterade Hav en rapport som visade att inget av Sveriges havsområden når god miljöstatus. Detta ledde vidare till att identifiera vilka åtgärder som behövs för att förbättra havsmiljön. Åtgärdsprogrammet för havsmiljön riktar sig till myndigheter och kommuner.
Att inte god miljöstatus kommer att uppnås till år 2020 beror enligt Hav:s utredare på havens långa återhämtningstid och även på internationell påverkan, som luftföroreningar.
I Åtgärdsprogrammet för havsmiljön, som nu går ut på remiss, pekar Hav bland annat på behovet av att identifiera de ämnen som kan förekomma i utgående vatten från avloppsreningsverk i sådana halter att de riskerar att påverka havsmiljön negativt. Utifrån en sådan utredning måste även det ske en ny bedömning av behoven av utsläppskrav. Detta för att dagens föreskrifter inte bedöms vara tillräckliga.
Kostnaderna för att åtgärda den här typen av föroreningar beräknas i utredningen som ”väldigt hög”. Det kan handla om läkemedelsrester eller andra typer av oönskade ämnen som påverkar havsmiljön, där reningsverken kan vara en stor punktkälla. Det uppdraget bör enligt utredningen utföras av Naturvårdsverket.
Kostnaden för att genomföra hela åtgärdsprogrammet för de svenska delarna av Östersjön och Nordsjön uppskattas av Hav till cirka fyra miljarder kronor. Den samhällsekonomiska nyttan som förväntas uppnås om åtgärderna genomförs bedöms av Hav vida överstiga kostnaderna.
– Vår konsekvensanalys visar att åtgärdsprogrammet är en väldigt bra investering. Sammantaget visar flera studier att ökade ekosystemtjänster från ett friskt hav är värda ca 200 miljarder kronor under de kommande fem åren i ökade nyttor. Exempel på sådana nyttor är ökat fiske och bättre möjlighet till rekreation, säger utredare Ylva Engwall.
Åtgärdsprogrammet för havsmiljön är nu ute på remiss hos andra myndigheter, kommuner och intresseorganisationer. Svaren ska vara inne senast 30 april. Åtgärdsprogrammet ska beslutas senast 31 december 2015 och rapporteras därefter till EU-kommissionen. Med start 2016 ska arbetet med att genomföra åtgärderna påbörjas och effekter följas upp. (EW)
