Gör om och gör rätt. Det uppmanar Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) regeringen när frågan om vattendirektivets åtgärdsprogram går in i sin andra cykel.
Det börjar höras röster om hanteringen av vattendirektivets åtgärdsplan igen. Tidigare i veckan lämnade Växjö kommun in sitt remissvar till regeringen på Vattenmyndighetens reviderade förslag till åtgärdsprogram och gick samtidigt ut i ett pressmeddelande med kritik mot oklarheter i materialet.
Nu är det LRFs tur att i ett öppet brev till regeringen försöka lyfta frågan.
– Se till att göra en lokal vattendialog där direktivets grundtanke om delaktighet skapas på riktigt.
Det skriver LRFs förbundsordförande Helena Jonsson i sitt öppna brev till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och klimat- och miljöminister Åsa Romson.
– En överprövning av åtgärdsprogrammet är helt nödvändig för att få till en fungerande avvägning mellan kostnaden för att införliva EUs vattendirektiv och konkurrenskraften för jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk, säger Helena Jonsson.
Tio kommuner och Jordbruksverket har begärt att Sven-Erik Bucht, Åsa Romson och övriga regeringen överprövar vattendirektivets åtgärdsprogram. I det reviderade programmet beräknar Vattenmyndigheterna att sju föreslagna åtgärder mot fosforläckage från åkermark kostar cirka 4,5 miljarder kronor som investering eller årliga kostnader.
I sitt öppna brev beräknar LRF att 120 000 enskilda avlopp kostar cirka 16 miljarder i investering. Att slutligen ompröva och åtgärda vandringshinder för fisk vid dammar och småskalig vattenkraft kostar ytterligare fyra miljarder, enligt LRF.
– Få politiker har insett de omfattande kostnaderna, bedömt kostnadseffektiviteten i sig eller rimligheten i fördelningen av kostnaderna för de föreslagna åtgärderna. Räkningen hamnar hos oss som bor på landsbygden, för historiska utsläpp såväl som vattnets infrastruktur i framtiden, säger Helena Jonsson.
Inför vattendirektivets andra cykel, som sträcker sig mellan 2016 och 2021, vill LRF se en bättre dialog mellan politiker och de boende på landsbygden.
– Eftersom vatten är en fråga som engagerar människor är det synd att direktivet har blivit ett gigantiskt myndighetsprojekt. De lokala vattendragsvandringar som LRF ordnat har varit välbesökta och det är i den formen, med individen i centrum, som åtgärder formas vid köksbordet för att sedan göras på riktigt i fält, säger Helena Jonsson.
Även Växjö kommun poängterar vikten av att ta tillvara samarbetsmöjligheter bättre. De menar att arbetet med åtgärdsprogram och att ta ut inriktningen på vattenarbetet för framtiden, bör byggas på både den kunskap och det arbete som finns ute i kommunerna.
– Vi vill tillsammans med övriga kommuner medverka till att det här arbetet förbättras, säger Andreas Hedrén, sjömiljöansvarig på kommunen, i ett pressmeddelande.
De påpekar också att det för Växjö kommuns del fortfarande finns felaktigtheter i materialet.
– De föreslagna åtgärderna för Växjö kommuns reningsverk går inte att genomföra eftersom de problem de radat upp inte längre finns – de åtgärdades för över tio år sedan, säger Andreas Hedrén.
Regeringen hann inte slutföra prövningen av vattendistriktens åtgärdsprogram i tid (december 2015). Istället fortsätter de gamla programmen att gälla tills det skett en omprövning av förslagen till åtgärdsprogram för 2016-2021, som vattendistrikten arbetat fram.
Enligt Miljöbalken skulle Sverige ha fattat sina beslut om vattenförvaltningen för åren 2015–2021 senast den 22 december 2015. Den 19 november beslutade regeringen att ta upp åtgärdsförslagen till prövning, efter begäran från flera myndigheter och kommuner. (EW)
Cirka 20 procent av innehållet i VA-tidskriften Cirkulation är tillgängligt gratis under 10 dagar. Få full tillgång till Cirkulation på papper, webb & digitalt; årsabonnemang 475 kronor (exkl moms). Du får då också full tillgång till vårt sökbara arkiv med tusentals texter från vattenområdet, från de senaste åtta åren.
Ur senaste Cirkulation:
