EU-kommissionens kritik mot Sveriges avloppsrening leder nu till ett stort möte på Miljö- och energidepartementet om brister i reningssystemen. Problemen kan leda till mycket höga böter för Sverige.
UPPDATERAD 171128 kl 16:25. Miljöminister Karolina Skog kallar till sig 13 kommuner och sex landshövdingar för ett möte om EU-kommissionens kritik av Sveriges avloppsrening. Mötet ska hållas den 23 januari 2018.
Kritiken gäller bristande genomförande av EU:s avloppsdirektiv. Ärendet är komplext och handlar dels om kväverening i södra Sveriges inland. Dels om problem med dålig kvalitet i kontroller och brott mot avloppsdirektivets utsläppskrav. Sverige har också en pågående konflikt med EU om tolkningen av undantaget för avloppsrening i kallt klimat, där EU anser att undantaget bara gäller om orten ligger på över 1 500 meters höjd över havet.
– Nu börjar vi komma till vägens ände. Och vi förbereder oss för ett läge där vi ger upp tanken på undantaget, säger miljöminister Karolina Skog (MP), i en kommentar till SVT Västerbotten.
Av de berörda kommunerna ska Tidaholm ha åtgärder för att klara sina krav på plats under 2017 och Töreboda ska ha vara klara med sin kväverening i mars 2018.
– Sverige tvistar om tolkningen av direktivet. Våra medlemmar har följt den svenska tolkningen. En del av problemen handlar om att Sverige haft dålig kvalitet i rapporteringen. När Sverige visat riktiga data har många frågetecken rätats ut, säger Peter Sörngård, avloppsexpert hos Svenskt Vatten till Cirkulation.
Peter Sörngård menar också att flera kommuner fått dålig vägledning från statliga myndigheter och länsstyrelser.
Om Sverige stäms och fälls för överträdelser av avloppsdirektivet kan landet tilldelas mycket höga böter.
”Det är således synnerligen angeläget att vi säkerställer att de berörda reningsverken så fort som möjigt lever upp till de EU-rättsliga åtagandena. Det är inte acceptabelt att det finns reningsverk som inte klarar dessa krav”, skriver Karolina Skog i inbjudan till mötet.
De kommuner som kallats är Pajala, Boden, Lycksele, Malå, Åsele, Robertsfors, Härjedalen, Malung-Sälen, Gagnef, Gnesta, Borås, Töreboda samt Tidaholm.
Beträffande frågan om generella krav på avloppsrening norr om Norrtälje gör direktivet undantag från kraven på över 1500 m höjd över havet eftersom biologisk rening fungerar sämre i kallt klimat. Där behöver BOD-reduktionen bara vara 40 procent istället för 70 procent. Sverige begärde inte undantag från kravet vid EU-inträdet 1995 men menar att det är klimatet där reningsverket finns och miljöbehoven som är relevant i sammahanget, inte höjden över havet.
I en parallell rättsprocess har fick Sverige i ett mål i EU-domstolen 2009, rätt att tillgodoräkna retentionen under kvävets väg från reningsverken till havet, alltså naturens egen förmåga att ta hand om det utsläppt kvävet. EU-kommissionen har senare väckt frågor om sättet att beräkna retentionen och om det är ett brott mot avloppsdirektivet att inte rena kväveutsläpp som når haven norr om Norrtälje kommun. I december 2016 svarade regeringen EU-kommissionen och i en bilaga förklarade SMHI retentionsmodellen. Dessa frågor avhandlas inte på ministermötet i januari.
(EW)
