Borås Energi och Miljö får kritik i en kommunal rapport över fördyringarna av Borås nya energi- och miljöcentrum. Fördyringar på över en halv miljard är redan konstaterade men siffran kan stiga ytterligare. Prislappen ser ut att hamna på minst 3,9 miljarder kronor.
Borås nya center för avloppsrening och kraftvärme beräknas bli minst 500 miljoner kronor dyrare än budgeterat, något Cirkulation berättat om tidigare. När fördyringarna konstaterades i somras begärde kommunala Borås Energi och Miljö mer pengar från kommunen. Kommunstyrelsen har inte behandlat det ärendet ännu. Samtidigt beställde kommunsstyrelsen en rapport som nu presenterats.
De ekonomiska riskerna är fortsatt stora, konstateras i rapporten. Inte minst gäller det tidsförskjutningar och försenad provdrift. Enligt den bedömning bolagets projektledning gör kan utgifterna öka med ytterligare 200 miljoner kronor och det kan komma fler överraskningar, risken för ytterligare avvikelser är stor.
– Det är en skarp och till synes mycket gedigen utredning som gjorts, och det är viktigt att vi nu har den. Nu måste vi jobba fram ett bra underlag för den vidare hanteringen i Kommunfullmäktige, som bland annat ska ta ställning till den utökade investeringsbudget som bolaget önskar, säger Kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S).
Det var i maj 2015 som Borås kommunfullmäktige beslutade om den stora infrastruktursatsningen inom den dåvarande budgeten 3 167 miljoner kronor. Avloppsreningsverkets del i den budgeten var 1,36 miljarder. Anläggningen byggs just nu sju kilometer söder om Borås.
I utredningen konstateras att Borås Energi- och Miljö underskattat projektets storlek och komplexitet. Framförallt har man inte tillräckligt utrett dragningen av en överföringsledning (inklusive en pumpstationen i Gässlösa där dagens reningsverk ligger), som står för den större delen av fördyringen. När det gäller projektet med överföringsledning har projekteringen fått göras om ett antal gånger på grund av förändringar i ledningsdragningen. Den ursprungligt tänkta dragningen, har på vissa delsträckor, lämnats och projektet har tvingats välja dyrare alternativ av olika orsaker. Pumpstationens komplexitet var också underskattad i de första underlagen. Kostnaden för överföringen som också lyfter avloppsvattnet 25 meter budgeterades ursprungligen till 527 miljoner kronor, men ligger i en ny beräkning på 872 miljoner kronor.
201 miljoner kronor i bolagets beräknade avvikelse ligger på kraftvärmeverket, 291 miljoner kronor ligger på reningsverket.
Bolaget Borås Energi och Miljö har också pekat på ökade kostnader för förseningar på grund av många överklaganden i upphandlingen. I den nu presenterade utredningen konstateras att även driftsprognosen påverkas mycket negativt. Risken finns att bolaget inte genererar någon vinst alls under en 25-årsperiod, så långt som prognosen sträcker sig. Det blir också en påverkan på VA- och avfallstaxan. Fördyringen ökar VA-kollektivets kapitalkostnad med 16 miljoner kronor per år.
Såväl tidigare styrelse som den tidigare vd:n för Borås Energi och Miljö får en hel del kritik i rapporten ”Genom den fullständiga delegationen från styrelsen till VD får styrelsen anses ha avsagt sig möjligheten till konkreta val och beslut i projektet”, skriver utredaren. Samtidigt konstateras att vd inte förefaller ha lämnat fullständig information till styrelsen och inte ha haft tillräcklig kontroll över ekonomin.
Tidigare vd för Borås Energi och Miljö, Gunnar Peters, avgick från sitt uppdrag på försommaren 2017.
Utredningen är utförd under ledning av Borås kommunchef Svante Stomberg, på uppdrag av kommunsstyrelsen.
Det gamla reningsverket Gässlösa, ett av de första reningsverken i Sverige där det infördes biologisk rening, har efter stegvisa utbyggnader en kapacitet på 110 000 pe. Belastningen har i många år varit för hög för verket, så kravnivåerna för bland annat kväve har överskridits regelbundet. Den nya verket på Sobacken blir istället på 150 000 pe, vilket ska täcka behovet under hela dess livstid. Medelflödet per dygn beräknas till 57 000 kubikmeter. Tack vare det rymliga läget har teknikvalet blivit traditionell aktivslambehandling. Anläggningen beräknas att vara i drift under 2019.
