Sverige behöver en nationell strategi för att finansiera skyfallsanpassningen av våra städer. När lösningarna finns uppströms och nyttorna nedströms, behöver det finansiella systemet hantera detta för att göra en transparent prioritering så att åtgärder görs där de gör störst nytta. Utifrån en nordisk workshop vi skribenter höll i ämnet på Nordiwa-konferensen tidigare i höst sammanfattar här vi problematiken och ger förslag till vägar framåt.
Ett stort dilemma i finansieringen av klimatanpassning i våra städer, för att klara till exempel skyfall, är att kostnader och nyttor inte alltid finns på samma ställe. I nuvarande lagstiftning har fastighetsägaren ansvar för att skydda sin fastighet. Men åtgärder behöver sättas in där de gör störst nytta, vilket inte alltid är där effekterna av ett skyfall är värst. Detta gäller privata fastighetsägares såväl som kommunens mark, vattnet känner inga gränser. Kostnaderna för anpassningen behöver därför ske i ett gemensamt sammanhang så att alla får maximal nytta, oavsett var åtgärderna görs.
