Forskare vid Örebro universitet ska utveckla metoder för att mäta en hittills dold typ av högfluorerade ämnen.
Högfluorerade ämnen (PFAS) har använts sedan 1950-talet. I miljön finns framförallt perfluoroktan sulfonat (PFOS), som består av en åtta kol lång kedja med fluor bundet till sig. Även perfluoroalkyl sulfonater med kedjor av fyra och sex kol har uppmätts. Men nyligen har ännu kortare föreningar, C2 och C3 perfluoroalkyl sulfonater, uppmätts i brandsläckningsskum och i grundvatten.
– Vi ska undersöka förekomsten av dessa kortkedjiga ämnen i den svenska miljön. Vi ska mäta i dricksvatten, ytvatten, grundvatten, sediment och fisk. Speciellt fisk och dricksvatten är viktiga för människors exponering för miljögifter och vi ska göra mätningarna i Vättern, säger Ingrid Ericson Jogsten vid Örebro universitet.
Det finns enligt forskarna två anledningar till att de kortkedjiga ämnena inte mätts tidigare, varken i Sverige eller i andra länder. En orsak är problem med analysen, men också uppfattningen att kortkedjiga ämnen bryts ner och inte utgör något hot. Den nya metoden gör det nu möjligt att mäta spridningen av dessa ultrakorta ämnen i den svenska miljön för första gången.
– Det är nödvändigt för att vi i framtiden ska kunna undvika att människor dricker vatten med kemikalier utan att veta om det. Men utvecklingen av denna metodik är dessutom en viktig del för att uppnå det svenska miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö, säger Ingrid Ericson Jogsten.
Projektet finansieras av forskningsrådet Formas. (EW)
