Med tre linjer in i verket för olika avloppsfraktioner är Norrtälje kommuns reningsverk vid Kapellskär ovanligt. Behovet utgår i stor utsträckning från hamnen och de stora Östersjöfärjornas behov.
Kapellskärs nya reningsverk har en linje designad med SBR-reaktor för det kommunala avloppet, en som förbehandlas i flotationstank för fartygsavloppet och även en egen mekanisk rening för det omfattande externslammet från septiktankar innan det behandlas tillsammans med det kommunala avloppet. En spännande detalj är också energitillvaratagandet med värmeväxling på utgående renat vatten där temperaturen sänks med åtskilliga grader. Nu ska också nya verksamhetsområden anslutas.
– Färjorna har en egen linje då de även har gråvatten som kan innehålla mycket fett och också höga BOD-halter tack vare vakuum-toaletterna, säger Jyrki Virolainen, projektledare för anläggningen.
På grund av höga zinkvärden i slammet som kommer från båtarnas korrosionsskydd hanteras även slammet separat.
Det har varit på gång länge och från den 1 juni i år får inga passagerarfartyg släppa ut något toalettavfall i Östersjön. Förbudet har införts stegvis sedan 2019. I Kapellskär ett par mil öster om Norrtälje finns ett av Storstockholms större färjelägen med såväl passagerar- som godstrafik till Estland, Finland och Åland.
Samtidigt är Rådmansölandet dit Kapellskär hör, ett starkt expansivt omvandlingsområde. Centralorten heter Gräddö och under pandemin har de ansvariga på nybildade kommunala bolaget Norrtälje Vatten och Avfall tydligt sett hur graden av permanentboende stadigt ökat.
– Vi utökade verksamhetsrådet under 2012-2013. Från början var målet med VA-programmet att samfälligheter skulle ha egna system att ansluta till det kommunala. Idag är vi istället restriktiva med samfälligheter, berättar tillförordnade VA-chefen Per Hellström när vi träffas på Kapellskärs helt ombyggda reningsverk tillsammans med Jyrki Virolainen, och kommunikationschefen Fredrik Lindh.
Rådmansö är i praktiken en halvö. Norrtälje är en vidsträckt kommun som omfattar en tredjedel av ytan i Stockholms län. Andelen enskilda VA-anläggningar är bland de högsta i Sverige. Även själva Rådmansö är ett stort och attraktivt område för boende.
– Vi har nya verksamhetsområden i olika faser i området, säger Per Hellström.
Omvandlingen från enskilda avlopp är ofta ganska bökig. Det är kustområden med bergig mark som också kräver LTA-lösningar på många håll.
I Kapellskär byggde Stockholms hamnar ett flotationsverk för båtar år 2009. Verket köptes in av Norrtälje kommun år 2013 samtidigt som en central ledning över Rådmansölandet ner till Kapellskär byggdes. Nu när verket står klart kommer arbetet med att ansluta nya områden att fortsätta.
Reningsverket är byggt för 15 000 pe, av det är 1 800 pe reserverade för hamnen. Belastningen idag ligger bara på 2 000 pe exklusive färjorna.
– Det är viktigt för processerna att få upp belastningen, säger Jyrki Violinen.
Till hösten ansluts cirka 1 100 pe från Spillersboda och sedan står 800 – 900 pe från Västanvik på tur. Samtidigt väntar nya lösningar för externslammet från de stugtäta skärgårdsområdena.
– Det pågår ett projekt för att kunna pumpa direkt in i verket från de pråmar som renhållningen använder, säger Jyrki Virolainen.
Processmässigt är huvudlinjen för det kommunala avloppet uppbyggt med en mekanisk rensning med hålplåtsgaller, följt av ett utjämningsmagasin i en av de gamla bassängerna. Sedan följer en SBR-anläggning med biologisk fosforrening samt kvävereduktion i reaktorerna. Utgående vatten putsas sedan med kemfällning över skivfilter.
En udda detalj i tillståndet för reningsverket är att kravet på fosfor (0,3 mg/l) är för kvartalsmedelvärde medan kvävekravet på 15 mg/l är på årsmedelvärde. Årsmedelvärdet för BOD7 är 10 mg/l.
Avloppet som töms från de stora passagerarfärjorna har en egen reningslinje med mekanisk rening, utjämningsmagasin, flotation på grund av det höga fettinnehållet samt luftning. Efter den förbehandlingen leds avloppet vidare till den gemensamma SBR-reaktorn.
Slutligen tas septiktankslammet in till en egen trumsil för rensning. Därifrån leds det till ett eget utjämningsmagasin innan det leds in till huvudlinjens SBR-reaktor.
Det finns även två skilda slamlinjer. Slammet från färjebehandlinglinjen dekanteras i de luftningsreaktorer som finns innan det avloppet leds in till SBR-reaktorn. Därifrån går det till en bandavvattnare (från Kicab) följt av en centrifug. Det avvattnade slammet provtas och om det krävs fraktas det sedan till Sakab för destruering.
– Det blir då en hög kostnad för slamhanteringen, konstaterar Per Hellström.
Huvudlinjen för det kommunala slammet avvattnas istället i en Volute skruvpress (levererad av Maf Pump) som Jyrki bedömer har en mer effektiv energiförbrukning än alternativet centrifug.
Renat vatten tas till internt bruk på verket som tekniskt vatten. Innan vattnet släpps 700 meter ut i Östersjön görs en värmeväxling på avloppsvattnet.
– Vid full drift kan vi värma hela huset på det här. Ju högre belastning desto mer värme, säger Jyrki Virolainen, nöjt.
Värmen utvinns i en enkel plattvärmeväxlare till tre värmepumpar som finns förberedda. Med den inledande belastningen som finns än så länge är bara en av värmepumparna igång.
– Vi kan maximalt sänka värmen från 13 till fyra grader. Den investeringen betalar sig många gånger om under verkets livslängd, säger Jyrki Virolainen.
När Cirkulation är på besök står den ena termometern mycket riktigt på 13°C medan termometern efter värmeväxlaren visar 6 – 7° C.
Arbetsmiljömässigt ger anläggningen ett fint intryck med stora utrymmen och bra lyftanordningar för personalen på plats. En del av utrymmena är planerade för möjligheten att sätta in kompletterande maskiner i takt med att belastningen på verket ökar.
När vi tittar ut från bassängerna ett tiotal meter upp, så breder en camping ut sig på andra sidan en grusväg alldeles intill reningsverket. Med en välfungerande process samt UV-ljus och kolfilter på utgående ventilationsluft är det ändå inget problem för husvagnsfolket som ställt upp bara ett stenkast från anläggningen.
Under tiden vi pratat har ett antal färjor och även kryssningsfartyg anlänt och lagt ut från hamnen. Full aktivitet råder också på det stora avspärrade godsområdet intill reningsverket. Kapellskärs reningsverk är med redundanta och flexibla processlösningar förberett för en ordentlig expansion på Rådmansölandet.
–––
Östersjön är ett område särskilt utsatt för övergödning och har därför definierats som ett specialområde enligt Marpol där striktare regler vad gäller utsläpp från fartyg gäller. Nya regler för utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg började gälla 1 juni 2019 för nya passagerarfartyg. Med nya passagerarfartyg avses fartyg för vilket byggnadskontrakt tecknats eller, om byggnadskontrakt saknas, vilket är kölsträckt eller befann sig på motsvarande byggnadsstadium den 1 juni 2019. För befintliga passagerarfartyg trädde förbudet mot utsläpp av toalettavfall i Östersjön i kraft den 1 juni 2021.
De nya reglerna innebär att fartygen antingen installerar en reningsanläggning som klarar att rena utsläppen från kväve och fosfor ner till vissa bestämda halter eller så lämnar fartygen iland allt sitt toalettavfall till en mottagningsanordning.
Marpol är en internationell konvention om förhindrande av havsföroreningar från fartyg.
Källa: Transportstyrelsen.
