I Jönköping dubblas kapaciteten på Häggeberg vattenverk genom att ett nytt liknande verk byggs parallellt med det gamla.
Jönköpings kommun klarar kapaciteten i vattenförsörjningen med ett parallellverk och ett nytt huvudvattenledningsnät.
– Tanken är att vi ska ha en sådan redundans att vi alltid ska kunna klara vattenförsörjningen i Jönköping och Huskvarna, samt kringliggande småorter, med två av våra tre vattenverk, berättar VA-chefen Roger Rohdin vid vårt besök på Vätternsluttningen.
Terrängen runt sydspetsen av Vättern, med sina relativt stora höjdvariationer, är utmanande för en vattenproducent. Men det finns stora fördelar också.
– Vi är bortskämda eftersom råvattentäkten har så rent vatten att det knappt behövs något vattenverk. Sjövattnet är fullt drickbart för det mesta, skämtar vattenverkschefen Stefan Svensson.
Det är inte en alltför stor överdrift att vattenverken med Vättern som vattentäkt behöver väldigt få processteg. Till exempel förekommer inga fällningssteg alls i Häggebergs vattenverk.
Arbetet med att säkra vattenförsörjningen i tätorterna Jönköping och Huskvarna, med kringliggande orter, har pågått närmare 15 år. Det stora projektet att bygga ett huvudvattenledningsnät med rundmatning inledde arbetet och beräknas vara klart 2026. Det finns många olika nivåer i området och vid läckage blir det nu lättare att försörja alla stadsdelar.
Som en spegelbild av Häggebergs infiltrationsbassänger, fast på östsidan av Vättern syns bassängerna för Brunstorps vattenverk som tidigare i projektet fått fördubblad kapacitet.
Vad som också hänt är att Häggeberg vattenverk 2014 har fått en ny större intagsledning som hämtar Vätternvatten på ett djup större än 55 meter. Förr var intaget betydligt grundare.
– Nu hämtar vi vatten under språngskiktet. I augusti/september vänder sjön och man får in ytvatten på 25-30 meters djup. Den gamla ledningen var en trätub som nu är tagen ur drift, berättar Stefan Svensson och visar en liten utställning i foajen med gamla vattenledningsfynd.
Även om Häggebergsverket är gediget byggt och har mycket av utrustningen placerat i ett säkert bergrum, börjar det bli slitet och kräver alltmer underhåll. Det togs i drift 1957 och en hel del saker är kvar i original från den tiden.
– Vi bedömde det som omöjligt att bygga om och utöka verket under pågående drift, så istället har det blivit att vi gör ett verk till på samma plats, förklarar Roger Rohdin.
Det handlar alltså om två separata verk.
– Det är nu gjort så att verken är så oberoende av varandra som möjligt. Dessutom var det stora investeringar förr när verket blev insprängt i berget och det vore synd att inte utnyttja det. Med tanke på säkerhetsläget nu var det ett riktigt beslut att ha det skyddat i ett bergrum. säger Roger Rohdin.
Processchemat för det gamla och nya verket är mycket kort. Efter råvattenpumpstationen kommer mikrosilarna som tar bort små partiklar större än fem mikrometer, som alger, vattenlevande smådjur och skräp.
Ett antal långsamfilter i form av tre meter djupa sandbassänger sköter om den biologiska delen av reningen. Skötseln av dessa består i att emellanåt skrapa bort den översta filterhuden som bildas.
Det sker provtagningar innan vattnet går till lågreservoarerna, samt justering av pH och alkalinitet, med hjälp av kalk och kolsyra.
För desinfektion, det vill säga avdödning av eventuella mikroorganismer, används natriumhypoklorit och UV-ljus.
När det färdiga dricksvattnet pumpas ut i det nästan 90 mil långa och komplexa ledningsnätet finns det inbyggd buffertkapacitet i själva nätet. Till det kommer de mer än 30 högreservoarerna, som ofta ligger under mark högt i sluttningarna. I dessa ryms mer än ett dygns förbrukning.
Under Cirkulations besök i sommar kördes det nybyggda verket under provdrift och det renade vattnet pumpades ut i Vättern igen. Men nu i höst ska renoveringen av det gamla verket ta vid och då får det nya verket stå för driften. Renoveringen av den gamla delen beräknas vara klar 2024, om inga upphandlingsförseningar inträffar, som det gjorde i början med nybyggnationen.
Om man bortser ifrån alla små vattenverk i storkommunen så ska de tre verken tillsammans försörja 132 000 personer. Då ingår leverans till grannkommunen Habo. Men under de olika ombyggnaderna så har det gamla verket klarat av att försörja hela systemet under kortare tider. När allt är klart verkar Jönköpings kommun ha skaffat sig rejäl säkerhet vad gäller vattenförsörjningen. Vad som saknas är ren reservvattentäkt, men även detta finns med i diskussionerna. Reservintag från Vättern finns dock.
Priset för det helt nya vattenverket landar på cirka 198 miljoner kronor. Det är 20 miljoner mer än beräknat från början, vilket beror på ett antal tilläggsbeställningar.
– Det är ganska billigt och att vi kommer undan med det beror på att vi har så enkla processer, förklarar Roger Rohdin.
Kontraktet för renoveringen av det gamla verket är inte klart, men det verkar landa på ett pris kring 160 – 170 miljoner kronor.
– Totalt blir det mer jobb rent fysisk med två verk som har separata beredningar. Det blir också högre driftskostnader, men i gengäld kommer vi att ha sparat in på investeringskostnaderna, säger Roger Rohdin.
Rimligtvis blir det besparingar även på logistik och transporter med två verk på samma plats, men det är sådant som visar sig med tiden.
Som med alla andra vattenverk nuförtiden är det hög nivå på säkerheten. Men det är kanske lite unikt att det gamla verket finns inuti berget så att det klarar både bomber och explosioner om så skulle vara. Nytt nu är också att de båda verken omgärdas av ett långt stängsel som toppas av taggtrådsspiral. Det finns kameraövervakning och personalen är säkerhetsklassad.
– Informationssäkerheten är den svåra biten, och vi försöker att inte driva det in absurdum. Vi måste kunna fortsätta ta emot skolklasser i framtiden, men ändå kunna jobba effektivt och säkert, säger Roger Rohdin som försiktigt meddelar på en direkt fråga att vilket driftsystem de använder är hemligt.
– Men det nya verket ska också kunna köras helt manuellt, tillägger han.
Det ligger i tiden att jobba intensivt med läcksökning och det görs även här i Jönköpings kommun. Odebiterat vatten ligger på nivån 20 procent och det mesta är läckor, resten är spolningar och en del bräddningar i reservoarerna.
– Det kommer bättre och bättre läcksökningsutrustning. Vi loggar genom markavlyssning och har även mätare på nätet som kan ge signaler om något är på gång, berättar Stefan Svensson.
Ovidkommande vatten i avloppen är sjunkande från en nivå på cirka 50 procent. Minskningen sker till stor del genom att jobba gentemot fastighetsägarna.
Jönköpings kommun bara växer och växer i invånarantal, men förändringarna vi berättar om innebär att vattenförsörjningen ska vara tillgodosedd åtminstone till år 2100. Det finns nästan 145 000 invånare i kommunen, som förutom residensstaden Jönköping omfattar även de större orterna Huskvarna, Bankeryd, Taberg, Tenhult, Gränna och Odensjö.
