Nya Rya i Göteborg planeras stå klart till år 2036. Framtidssatsningen är Gryaabs största investering någonsin. Karin van der Salm är vd.
Ryaverkets miljötillstånd för maximalt 1 850 000 pe gäller fram till 2035 och är hanterbart i dagens anläggning. När tillståndet kom våren 2020 var det något enklare att uppnå än motsvarande tillstånd för till exempel de stora reningsverken i Stockholmsområdet. Villkoren för utsläpp är satta till medelvälvärde per kalenderår och medelvärde för tertial 2. BOD7 10 mg/l, totalfosfor 0,3 mg/l samt totalkväve 8 mg/l.
Till det tillkommer ett rullande medelvärde per tre kalenderår: BOD7 1 300 ton/år, totalfosfor 40 ton/år samt totalkväve 1 000 ton/år. Därför kunde en del av fokuset flyttas till nästa steg. Arbetet med att klara vad som väntar om ytterligare 15 år började direkt.
Karin van der Salm, berätta om Nya Rya ur ett helhetsperspektiv.
– Det springer ur att det nya miljötillståndet kräver att vi utreder hur vi kan komma ner i ännu lägre halter från 2036 och klara att ansluta ett ökat befolkningsområde. Det i kombination med att Ryaverket är ganska högbelastat så måste vi utreda en framtid där vi både kan ta emot mer vatten och rena mera.
– Ryaverket har ganska liten area att bygga på så det här blir ett kompletterande verk på ett nytt område i anslutning till det befintliga Ryaverket. Vi har arrenderat sju hektar som vi ligger i en köpeprocess kring.
När Ryaverket byggdes ut på 90-talet så gjordes det på höjden för att inte inkräkta på Rya skog som är naturskyddsområde. Hur klarar ni det nu?
– Vi går ner mot ett industriområde vid älven där det legat en cisternpark som är riven nu. Det är industrimark som vi går till och inte ut mot Rya skog.
Vad innebär det att arbeta på så här lång sikt? Vad har ni för vision kring avloppshantering 2036?
– Visionen är att det är en hållbar avloppsrening. Där väger vi mycket kring hållbarhet i sin helhet. Självklart har vi ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna men inom de ekologiska aspekterna ser vi också svårigheterna med till exempel hur mycket vi släpper ut till luften och påverkar klimatet när vi bygger och driftar stora anläggningar. Hur blir miljönyttan i förhållande till det som släpps ut i havet? Det är en balansgång som inte är helt enkel. Dagens miljötillstånd handlar enbart om havsmiljön men vår vision säger att vi ska vara hållbara som en helhet.
– Jag tror att det här är en fråga som kommer upp mer och mer överallt. Hur mycket ska vi bygga och rena och vilken prislapp kan man ha på det och hur blir den övriga ekologiska hållbarheten? Det handlar om energi och klimat, resursåtgång och andra frågor.
Hur hanterar ni investeringarna i ett sånt här stort projekt?
– Vi håller på att utreda finansieringsmodellen. Vi ligger i en process med våra ägare. Normalt så lånar vi från koncernbanken inom Göteborgs stad men vi tittar nu på olika långivare och också tillskott från ägare genom nyemission.
Jag noterar att ni i det pressmaterial som jag fått så använder ni inte kretsloppsbegreppet. Hur ser ni på vattenåtervinning och liknande frågor?
– Den aspekten har vi med oss. Vi har en hållbarhetsmodell som vi jobbar med där vi bedömer olika tekniker och reningsgrader. Det är meningen att det ska bli en helhet.
De närmaste åren kommer Gryaab genom projektet Nya Rya att arbeta på en ansökan om nytt miljötillstånd från år 2036. Gryaab tar idag hand om avloppsvattnet från drygt 790 000 personer från Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Sedan 2019 är även Bollebygds kommun delägare.
