VA-tunnlar projekteras här och där i landet. Vatten- och avloppstunnlar har inte varit så vanliga byggprojekt i Sverige under senare år. Därför har ett projekt skapas för att stärka branschens kunskaper.
Roya Meydani är VA-utredare på Sweco. Sweco projektleder VA-tunnelgruppen som hade ett första möte i september.
Berätta om projektet.
– Vi tänker dokumentera utformning, dimensionering, projektering och andra viktiga moment vid byggnation och drift av VA-tunnlar. Idag finns inte så mycket dokumentation av det. Här finns idag ett fåtal aktiva seniorer i VA-branschen som har varit med vid utformningen av tidigare tunnlar. Vi vill ta tillvara deras kunskaper och få en erfarenhetsöverföring.
När du säger »vi«, menar du då Sweco?
– Nej absolut inte. Vi är inte bara Sweco. Förslaget kom från Stockholm Vatten och Avfall för över ett år sedan när vi tillsammans arbetade med projektet Stockholms framtida avloppsrening. Stockholm Vatten och Avfall ville utveckla sin Svama, en variant av Ama, den allmänna material och arbetsbeskrivningen från Svensk byggtjänst. De ville samla erfarenheter som Sweco haft med Stockholm Vatten och Avfall, när det gäller VA-tunnlar och från det utveckla ett Svama. Efter att ha jobbat några månader så insåg vi att vi kan anmäla oss för ett större utvecklingsprojekt via Svenskt Vatten.
– Nu har vi förutom Stockholm Vatten och Avfall fått med Käppalaförbundet, Gryaab och VA-Syd som ingår i styrgruppen för det fortsatta arbetet. Vi är inte heller enda konsult som ingår i arbetet. Vi har också WSP och Ramböll med oss. Senare i ett andra steg skulle vi kanske också tillsammans med Svenskt Vatten kunna ta fram en handbok.
Ni tittar nu alltså både på anläggning och drift av tunnlar?
– Det är allt. Namnet på projektet är Erfarenheter av VA-tunnlar från utveckling till drift. Vi tittar på alla moment.
Har ni identifierat några delar som särskilt intressanta?
– Vi har delat projektet i sex arbetsgrupper: Hydraulik och hydrologi, sedan berg, geoteknik och geohydrologi. Nästa är konstruktion och betong. Vi har också instrumentation samt juridik och ekonomi, management och slutligen drift och underhåll. Vi har kunniga personer i alla sex arbetsgrupperna.
Har ni någon förväntan på vilka typer av problem ni ska kartlägga?
– Jag tänker att det kan vara intressant att samla erfarenheter från olika personer som varit inblandade i olika projekt. Det kan bli som en dagbok där de beskriver vad som gått bra och vad som gått dåligt och varför. Jag tror att det kan bli bra men vi behöver de här erfarenheterna för att veta vad det är som vi ska få fram. Det gäller inte bara teknik utan också management.
Har ni några olika funderingar om det gäller avloppstunnlar eller råvattentunnlar?
– Jag är inte experten men jag tror att många moment är ganska lika. Kanske måste man ta hänsyn till sedimentation på ett annat sätt när det gäller avloppstunnlar. Vi ska titta på det närmare.
Hur har intresset varit från branschen?
– Vi har inte gått ut med någon allmän information men när vi sökt bolag eller personer som skulle kunna hjälpa till så är alla positiva. Både konsulter och kommuner som vi tagit kontakt med har velat vara delaktiga. Vi kan fortfarande ta kontakt med fler intressenter.
Hur är upplägget på arbetet framöver?
– Starten var en workshop i mitten av september. Sedan kan vi få igång arbetsgrupperna och referensgruppen som kommer att granska arbetena och komma att möta deras önskemål. Projektet kommer att ta lite drygt ett år. Då kan vi leverera en slutrapport.
