Fynd av förbjudna besprutningsgifter i några grundvattenprov har lett till att Danmark nu ska analysera sitt grundvatten efter över 400 oönskade ämnen, tio gånger fler än tidigare. Risken är att decennier gamla synder från besprutning upptäcks.
Vad danskarna kommer att hitta vid den omfattande screeningen är det ingen som vet, men de första resultaten kommer att dyka upp redan i början av det här året. Resultaten styr sedan hur undersökningen ska gå vidare. Det danska omfattande jordbruket med sin besprutning har redan gett utslag i vissa analyser. Fler besprutningsämnen, även sådana som sedan länge varit förbjudna, kan dyka upp i den nya omfattande undersökningen.
Cirkulation har träffat en dricksvattenspecialist hos Danmarks största dricksvattenproducent, med huvudkontor på den delvis konstgjorda Öresundsön Amager i södra Köpenhamn. Samtalet ger en intressant inblick i den säregna danska situationen för dricksvattenförsörjning, som på många sätt skiljer sig radikalt från förhållandena i Sverige.
– Hos oss börjar vi med prover på våra 14 vattenverk. Hittar vi något där går vi vidare till källplatserna som vi har 50 stycken. Och nästa steg är sedan att undersöka vidare i borrhålen/brunnarna och det är 500 stycken i vårt område, säger Knud Rudolf Hansen som är projektkoordinator och biolog hos vattenresursteamet hos Hofor, det av flera kommuner ägda företag som förser Köpenhamnsregionen med dricksvatten.
Det var förra våren som larmet gick om att 75 oönskade och eventuellt farliga ämnen förekom i åtskilliga grundvattenprover. Mest bekymmersamt ansågs nedbrytningsprodukter efter Klortalonil vara, ett ämne som användes i slutet av förra århundradet för att bekämpa svampangrepp vid odling av bland annat potatis. Det förbjöds i Danmark år 2000.
Danska miljöministeriet reagerade snabbt. Dåvarande miljö- och livsmedelsministern Jakob Elleman-Jenssen gav order om att alla vattenproducenter skulle testa dricksvattnet efter ämnet så snabbt som möjligt.
Det är bara ett i raden av larm. Tidigare har man hittat bekämpningsmedlet DMS (dimethylsulfamid), en nedbrytningsprodukt från det förbjudna svampmedlet tolylfluanid, i en oroväckande stor del av de danska borrorna.
Ännu tidigare har fler alarmerande ämnen hittats och däribland finns glyfosat som finns i det vanliga ogräsmedlet Roundup. Ett medborgarförslag i Danmark om totalförbud mot privat användning av Roundup fick för några månader sedan över 50 000 underskrifter.
– Det har också hittats rester från exempelvis brandsläckningsskum, organiska lösningsmedel och atrazin, vilket medverkat till den nu ökade uppmärksamheten på föroreningar av grundvattnet, berättar Hofor-specialisten Knud Rudolf Hansen.
I vissa fall har föroreningarna varit över gränsvärdena och då har en del brunnar i landet fått stängas av. I andra fall har man bara kunnat konstatera att ämnena existerar, men i nivåer under gränsvärdena.
– Kanske är vi på väg mot ett paradigmskifte när det gäller målet om ett rent grundvatten. Kombinationen av föroreningsfynd och mera avancerade analysmetoder betyder att illusionen om ett rent grundvatten inte kan upprätthållas, eftersom till och med mycket små mängder av ett visst ämne numera kan upptäckas, förklarar Knud Rudolf Hansen och fortsätter:
– Det innebär att gifter faktiskt är tillåtna i grundvattnet, men det måste betonas att det är på en mycket låg nivå och att danska miljöskyddsverket som myndighet bedömer att det inte är förknippat med hälsorisker.
Det var i höstas som danska miljöskyddsverket beslutade att starta den stora screeningen på mer än 400 potentiellt farliga ämnen. Det sker via ett landstäckande övervakningsnätverk för grundvatten som har funnits ganska länge, Grumo, som omfattar drygt 1 000 brunnar. 250 av dessa brunnar undersöks inledningsvis enligt den utökade förteckningen av ämnen.
Förteckningen är framtagen utifrån en rad kriterier, inte minst baserat på de undersökningar som gjorts 2015-2017 då pesticider och nedbrytningsämnen hittats i olika grad på mikrogramnivåer i grundvattnet över hela landet. På samma sätt har brunnarna som ska undersökas valts ut.
Förr ingick bara knappt 50 ämnen i de standardiserade analyserna av grundvattnet. För fem år sedan utökades den listan i ett analyspaketet för pesticider. Det kostade 7 500 danska kronor per prov (omkring 10 500 svenska kronor). Då ingick 250 ämnen som var utvalda efter kemiska egenskaper och tidigare gjorda fynd. Det nya utökade paketet med 405 ämnen kostar 14 500 danska kronor, vilket motsvarar över 20 000 svenska. Det är ett pris som konsumenterna kommer att få betala.
– Slutkostnaden beror såklart på hur många prover som totalt kommer att tas. Det kommer att läggas på avgiften konsumenterna ska betala för vattnet, säger Knud Rudolf Hansen.
Vattenförsörjningen till danskarna ser på många sätt fundamentalt annorlunda ut än i Sverige. Nästan allt dricksvatten i kranarna kommer från grundvatten. Landet är fattigt på insjöar och vattendrag med sötvatten.
Mer än sextio procent av de danska landarealerna är aktiva jordbruk och är till arean nästan jämförbart med den omfattning som svensk åkermark har. Kombinationen med de utbredda jordbruken och vattenförsörjning från nästan enbart grundvatten blir besvärlig efter decennier av besprutning med bekämpningsmedel som ett efter ett har förbjudits.
Den danska geologin är speciell med ogenomtränglig moränlera som dominerar Själland, Fyn och halva Jylland. Det går som ett vertikalt streck genom Jylland där den västra sidan domineras av sandjordar och den östra av lerjordar. Även där lerjordarna dominerar kan bekämpningsmedel leta sig ned till grundvattnet via sandjordspartierna och även via gamla nedlagda borrhål för vattenförsörjning. Det finns även en risk att bekämpningsmedel kan förflyttas horisontellt ovanpå lerjordslagren och sedan ta sig längre ner där sandjordarna eller gamla borrhål bryter igenom lerbarriären.
– I lerjordarna tar infiltrationen normalt sett lång tid och ämnena kan då omvandlas innan de når grundvattnet eller helt hållas tillbaka. Där det är sandjordar tar sig ämnena snabbare ner och kan förorena grundvattnet. Det kan tillskrivas både tidigare synder och vår nuvarande konsumtion av ämnen, säger Knud Rudolf Hansen.
Vattenkällorna tar vatten från olika djup, 20 – 90 meter och grundvattnet är också olika gammalt.
– Vi hittar mest föroreningar i det yngsta grundvattnet. Men det som sprutades ut på åkermark för 20 år sedan är det inte säkert att vi ser i provanalyserna ännu, säger Knud Rudolf Hansen.
Hos Hofor, liksom i många vattenförsörjningsföretag i andra delar av landet, hämtas vatten från en rad olika källplatser, en hel del geografiskt ganska långt utanför det centrala försörjningsområdet. Varje källplats har sedan ett antal borrade brunnar, i snitt kanske tio stycken. Genom ett nätverk av överföringsledningar kan vattenuttaget balanseras så att det blir optimalt per brunnsborrning utan att någon blir överbelastad i förhållande till påfyllnadstakten.
– Det finns tillräckligt mycket grundvatten, men om man tar ut för mycket ur något borrhål påverkar det kvaliteten och det kan det vara salt i vattnet från miljoner år gammalt havsvatten lång ner i djupet, säger Knud Rudolf Hansen.
Tillgången på dricksvatten har också blivit säkrare tack vare den massiva insats som gjorts för att minska förbrukningen. På ett par decennier har därigenom förbrukningen minskat från 175 till 100 liter per person och dygn. Eftersom det är grundvatten och det har renats genom jordlager, är efterbearbetningen oftast mest inriktad på att justera hårdhetsgraden. Nya fynd av ämnen i vattnet väcker frågan om ytterligare behandling, till exempel med aktivt kol, för att ta bort ämnen i råvattnet som överskridit gränsvärdena.
Hansen tror inte deras fynd av farliga eller potentiellt farliga ämnen och nedbrytningsprodukter är en isolerad företeelse för Danmark:
– Skulle svenskarna börja undersöka sitt vatten mera noggrant skulle där också hittas ämnen som hos oss.
Arbetet med att undersöka grundvattnet efter så många potentiellt farliga ämnen sker parallellt med en annan utmanande uppgift. Den handlar om att på ett betryggande sätt kunna berätta för befolkningen att ämnena dels finns i deras dricksvatten och att det dels är i så små mängder att det inte påverkar hälsan.
I december kom en ny lag som Knud Rudolf Hansen och många andra jublade över. Hela det danska Folketinget (den danska riksdagen) stöttade beslutet som innebär ett slut på besprutning från jordbruket nära sårbara vattenbrunnar.
– Detta är det första viktiga steget mot att framtidssäkra det danska dricksvattnet. Det bekymrar mig djupt när vi finner fler och flera rester av besprutningsmedel i grundvattnet. Vi måste skydda det bättre, säger den sedan i somras nytillträdde danska miljöministern Lea Wermelin.
