Dagvattensystemet i Bjuv är underdimensionerat men inte heller ett riktigt dimensionerat dagvattensystem hade klarat att förhindra sommarens översvämning i kommunen. Det konstaterar NSVA i en utredning.
Det var den 15 juni som Bjuv tog emot 67 mm regn på några få timmar. Ovädret gav stora problem med översvämningar. Sammanlagt 344 anmälningar om översvämningar har kommit in till NSVA.
NSVA har i utredningen producerat två rapporter över händelsen, den ena med hjälp av konsultbolaget Tyréns.
– Med hjälp av modelleringen har konsulten räknat ut dagvattensystemets kapacitet i förhållande till de nationella branschkrav som ställs på befintliga dagvattensystem. Detta har gjorts genom att testa olika typer av regnscenarion, säger Åsa Peetz, chef för avdelning Ledningsnät och projekt på NSVA, i ett pressmeddelande.
Modellen har avgränsats geografiskt till de områden i Bjuvs tätort där det har kommit in flest anmälningar om översvämningar. Översvämningsärenden utanför modellområdet utreds separat.
Rapport nummer två är NSVAs egen. I den beskrivs orsakerna till översvämningarna, om avvikelser i dagvattensystemets drift som har upptäckts i samband med efterarbetet och förslag på åtgärder för att minska risken för översvämningar i framtiden.
– När det gäller avvikelser i driften handlar det bland annat om trädrötter och sediment i ledningar som vi har hittat på vissa ställen. Vi bedömer att detta har minskat ledningskapaciteten på dessa sträckor, säger Åsa Peetz.
NSVAs utredning visar att största delen av dagvattensystemet i Bjuvs tätort är underdimensionerat enligt de branschkrav som ställs idag. Dessa krav säger att dagvattensystem ska klara av att transportera undan regnvatten från ett så kallat tioårsregn, det vill säga ett regn som statistiskt återkommer vart tionde år.
– Regnet som föll i Bjuv i somras var ett 66-årsregn. Det innebär att översvämningarna troligtvis inte hade kunnat undvikas även om Bjuvs tätort hade haft ett rätt dimensionerat dagvattensystem. Branschkraven har inte alltid varit tioårsregn. Historiskt har dimensionering kraven varit två- och femårsregn. Dimensioneringen i Bjuvs dagvattensystem följde troligtvis branschkraven när det byggdes, säger Åsa Peetz.
Utredningen visar att markens lutning och låga områden har stor betydelse vid ett så kraftigt regn som inträffade i juni. Att Boserupsbäcken löper centralt genom orten har också stor inverkan på översvämningssituationen.
En av NSVAs och Bjuvs kommuns viktigaste utmaningar inför framtiden är att minimera riskerna för att det ska inträffa fler översvämningar.
– Vi måste bland annat hitta nya vägar för vattnet att rinna på markytan. NSVA har beställt en markmodell för att se hur vattnet rinner på gator och mark i Bjuvs tätort. Med hjälp av denna modell kommer vi att kunna ta fram alternativa rinnvägar för stora regn och hitta områden som kan användas för att samla upp större regnmängder. Det kan handla om alltifrån fotbollsplaner till parker, säger Åsa Peetz.
Ett annat förslag på åtgärder som presenteras i utredningen är att NSVA ska fortsätta att arbeta för att minska mängden dagvatten, dräneringsvatten och bäckvatten i spillvattenledningarna. Det minskar risken för källaröversvämningar och onödig belastning på avloppsreningsverket. (EW).