Annons EndressHauser 2024 EndressHauser 2024

FOTO: Anders Kristensson

Bättre rening kan ge högre påverkan

VA-aktuellt

Förväntade höjda krav på landets reningsverk för att minska övergödning, kan samtidigt leda till större miljöpåverkan från reningsverkens processer.

Med en allt mer effektiv avloppsrening utkristalliserar sig en ny fråga: När blir förbättringar kontraproduktiva? Är det till exempel värt att minska fosforutsläppen från reningsverken med ytterligare någon procent, jämfört med den ökade energi och kemikalieinsats som det kräver? 

IVL Svenska Miljöinstitutet har studerat frågan ur ett systemperspektiv.

– Man kan säga att vi har tagit fram en karta över total miljöpåverkan som reningsverken kan använda sig av för att se vad olika förändringar får för effekt när det gäller övergödning, men också när det gäller till exempel klimatpåverkan och användningen av ändliga materialresurser, säger Linda Åmand, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.

Kartan är resultatet av ett omfattande modelleringsarbete, där forskare från IVL och SP Urban Water har kombinerat matematiska processmodeller med livscykelanalys. Tre svenska reningsverk har stått i fokus för studien: Käppalaverket i Lidingö, Henriksdals reningsverk i Stockholm och Kungsängsverket i Västerås. 

I studien slår författarna fast att ”Ökad kemikalieanvändning, ökad dosering av kolkälla och en ökning av direkta utsläpp av växthusgaser leder till ökad användning av fossila resurser och materialresurser samt ökad klimatpåverkan”

De har utgått från ett scenario där utsläppskraven skärps så att det avloppsvatten som släpps ut får innehålla högst 6 mg kväve och 0,2 mg fosfor per liter. Det är en sänkning från dagens utsläppskrav som är 10 eller 15 mg kväve och 0,3 mg fosfor per liter vatten.

– När utsläppsvillkoren skärps kan det få stor effekt på miljöpåverkan från reningsverkens processer i förhållande till mängden vatten som renas, men det behöver inte få det. Det som framför allt påverkar utfallet är vilken reningsprocess som används i dag och i framtiden, hur den direkta lustgasavgången från det biologiska reningssteget ändras vid skärpta utsläppskrav samt varifrån kolkällan kommer, säger Linda Åmand. 

Alla reningsverk i studien behöver tillsätta kolkälla för att få ner utsläppen av kväve till 6 mg per liter. Om metanol används kan användningen av fossila resurser trefaldigas. 

– Här kan reningsverken göra stor skillnad genom att titta på mer miljövänliga alternativ till metanol och etanol. Tyvärr är dessa alternativ ofta dyra i inköp. 

Användningen av kemikalier i processerna kan komma att öka när utsläppskraven skärps. Fällningskemikalier för ökad fosforavskiljning eller kemikalier för tvätt och rengöring av mer avancerad reningsteknik kan bidra till en kraftigt ökad användning av ändliga materialresurser.

– Att jämföra olika typer av miljöpåverkan med varandra är knivigt eftersom man jämför miljöpåverkan som uppkommer lokalt, till exempel i en sjö eller annat vattenområde, med global miljöpåverkan från till exempel utsläpp av växthusgaser. Men i miljöarbetet handlar det om att kunna arbeta mot flera mål samtidigt, vilket våra resultat bekräftar, säger Linda Åmand. (EW)

Läs mer:

Nya utsläppskrav för svenska reningsverk – effekter på reningsverkens totala miljöpåverkan (IVL Svenska Miljöinstitutet)

Du behöver ha ett abonnemang för att läsa hela texten

För att kunna läsa texten behöver du ha ett aktivt abonnemang på VA-tidskriften Cirkulation, och registrerat ett personligt inloggningskonto.

Läs mer om våra abonnemang

Har du redan ett inloggningskonto? Klicka här

Annons Wateraid