Håckla reningsverk i Åtvidaberg blir det första större reningsverket i Sverige som använder membran för rening av avloppsvatten. På hösten nästa år är deras stora ombyggnad klar och då med en kombination av satsvis rening, SBR, och membranrening, MBR, i en 6,5 meter hög bassäng.
Håckla kommer att vara igång cirka ett år innan första linjen med membranrening står klar i det omtalade Henriksdals reningsverk i Stockholm, såsom tidsplanen ser ut där just nu. Henriksdals sägs bli det största reningsverket i världen med membranrening. Håckla reningsverk är bara en bråkdel så stort, men ska i alla fall klara 8 000 pe, så det är ett relativt rejält verk. Med en totalbudget på 85 miljoner kronor bygger Åtvidabergarna om reningsverket i grunden av det gamla nedslitna verket från 1954.
Teknikvalet är unikt och skräddarsytt efter bristen på utrymme för utbyggnad av verket. Det finns helt enkelt inte plats för traditionella bassänger för kväverening, så membranmoduler på höjden från Alfa Laval blir en av lösningarna.
– Utgående vatten kommer att vara i princip fritt från suspenderat material. Det gäller även fosfor i partikelform och mikroplaster. Bakterier avlägsnas också med den nya teknikens hjälp, säger Pär Ericsson, vd och VA-chef på Åtvidaberg Vatten AB.
Redan 1954 var verket igång och det har varit två större tillbyggnader, den senaste 1976. Hittills har reningen varit fokuserad på att minska fosfor och BOD. Den gamla processen bygger på biosteg och kemfällning med järnklorid. Allt slam från mellansedimenteringen och eftersedimenteringen pumpas tillbaka till försedimenteringen där bioslam, kemslam och primärslam tas ut som ett blandslam. Slammet förtjockas och rötas på traditionellt vis. Slammet och rötningen finns inte med i uppdraget nu, utan det blir nästa steg vid Håcklaverket.
Åtvidaberg har gjort rejält med utredningar och först var det meningen att bygga en ny anläggning söder om Åtvidaberg enligt ett förslag från Sweco. Till slut föll det på alldeles för avancerad och dyr geoteknik. Området skulle dessutom komma att bli ett naturreservat nu i höst, visade det sig.
– Det hade blivit väldigt stor påverkan av grundvattenströmningar där så det slutade med att vi tyckte det befintliga läget blev bäst, säger Pär Ericsson.
Utrymmet fanns dock inte för stora bassänger för kväverening där verket ligger idag, så valet har istället fallit på mera utrymmessnål teknik – SBR i kombination med MBR.
– Vi har strävat efter att använda ytan effektivt med en lättskött anläggning som är framtidssäker. Vår slogan i Åtvidaberg är ju »kommunen med framåtanda«, säger Pär Ericsson och tillägger:
– Dessutom har vi goda erfarenheter av SBR genom att vi byggt om ett av de mindre verken med det och personalen är mycket nöjda med det.
Det är Malmberg Water AB som har konstruerat den nya processen. Deras processingenjör Martin Turesson berättar för Cirkulation om tekniken.
– Det blir ingen traditionell SBR. Vi har tagit bort sedimenteringsfasen. Från en pumpgrop pumpas till antingen den ena eller andra SBR-linjen. Det blir en konstant nivå i bassängerna, men vattnet behandlas fortfarande satsvis.
Först blir det omrörning för denitrifikation och sedan startar luftarna som reducerar BOD och omvandlar kvävet till nitrat, som senare blir kvävgas. Vi tillsätter aluminiumklorid som fällningskemikalie och avskiljer därmed även fosfor.
– Allt sker i samma bassänger och satserna körs i ungefär en halvtimme. Vi har en massa online-givare och analysatorer som mäter ammonium, nitrat, fosfor, syre, slamhalt och temperatur. Kraven är höga på utrustningen och de görs rent automatiskt genom att luft blåser mätarna rena, säger Martin Turesson.
Pumpning sker sedan till membranfiltren från Alfa Laval. Low resist technology kallas deras teknik som renar genom självfall vid relativt lågt tryck, bara några decimeters vattenpelare.
Ett »lakan« av polyvinyldiflourid, PVDF, sitter på båda sidor en cirka halv centimeter tjock och drygt kvadratmeter stor platta av polypropylen. I plattan finns massor av kanaler som leder ut det renade vattnet till dess kanter och större kanaler där. “Lakanfiltret” har en porstorlek på 0,2 mikrometer. Plattorna är ihopbuntade i modulrack som sänks ned i tankarna med vattnet som ska renas. Permeatet från plattorna samlas i rackets rörkonstruktion och leds bort. Enligt Alfa Lavals garantier är det högst tre milligram per liter suspenderat material i det renade vattnet.
Kontinuerligt rengörs ytan på membranen genom luftning så att det inte blir igensättningar. Det kostar en del på grund av energiförbrukningen i blåsmaskinerna, liksom att pumpa upp vattnet i de 6,5 meter höga tankarna, men i gengäld behövs inga dyra och energislukande permeatpumpar.
För flödena upp till två Qdim finns tre stycken höga tankar med elva membranmoduler i varje. Varje modul innehåller 386 kvadratmeter membran. Jämfört med trådmembran går det med membranplattorna att ha upp mot tre gånger så hög susphalt i vattnet som behandlas.
– Det gör det går att ha lägre volymer i SBR:en och därmed minskar också byggkostnaden, säger Martin Turesson.
Vid lägre flöden behöver inte alla tankarna användas. Flera tankar ger också möjlighet att tvätta membranen i en av linjerna emellanåt. Det görs i ett automatiskt system med hjälp av citronsyra och natriumhypoklorit.
Membranens integritet kollas genom att se på kvaliteten på vattnet som släpps igenom. Det låga trycket gör att det är svårt att mäta fram membranbrott genom att registrera tryckförändringar, så som man gör med andra typer av fibermembran. Ungefär vart tionde år behöver modulerna bytas och det görs enkelt genom att de bara lyfts ut som byggklossar och ersätts i sin helhet.
Slammet pumpas till ett slamlager för senare förtjockning och rötning, medan övrigt vatten återcirkulerar till SBR-delen.
Malmbergs har tidigare i processen satt in bland annat membranskydd i form av två trumsilar på 1,5 millimeter som ska ta bort hår, fibrer och andra större partiklar. En helt ny pumpstation på inkommande vatten, samt grovgaller, sand- och fettfång är andra nyheter.
Dimensionerande flöde, Qdim, är 160 kubikmeter i timmen (medeldygnsflöde är 3 300 kubikmeter). Ordinarie lösning med SBR och MBR klarar upp till två gånger Qdim. Vid högre flöden, upp till fyra gånger Qdim, ordnas en speciell bräddflödesrening med kemisk fällning. Till det används den bassäng som idag är eftersedimenteringsbassäng.
– Det finns flexibilitet så att vid låg belastning, till exempel på natten, kan man välja att bara ha en linje i drift, säger Martin Turesson.
En bonus är att arbetsmiljön kommer att bli bättre för medarbetarna efter ombyggnaden. Valv ska gjutas över bassängerna att ställa ny utrustning på. Luften renas med barkfilter. Lukt, flugor, myggor och spindlar blir i framtiden ett mindre problem på arbetsplatsen.
Åtvidaberg Vatten har arbetat rationellt och först framtidssäkrat vattenförsörjningen genom att bygga tre nya vattenverk och dessutom säkrat sina vattentäkter, och ska nu också steg för steg förnya all avloppsrening. Det finns fyra mindre verk inom kommunen, varav ett redan tidigare har förnyats. Man har även utrett, och ska åtgärda, den stora påverkan av ovidkommande vatten, bland annat stora asfalterade takytor i industriområden kopplade till spillvattnet.
