Vitt skum i renat avloppsvatten

Internationell VA-utveckling 3/23

Vitt skum i utgående vatten från avloppsreningsverk kan bero på tensidrester från tvätt- och rengöringsmedel, men också på biologiska tensider. Sådana kan bildas om aktivt slam får lång uppehållstid i det biologiska reningsstegets sedimentering.

Av: Hans Holmström

Intill ett tyskt avloppsreningsverk med utsläpp av mekaniskt och biologiskt renat avloppsvatten till en liten å syns ibland ett ett stråk av vitt skum på vattenytan nedströms utsläppspunkten. Det ger för allmänheten inget bra intryck av reningsverkets funktion. Lokalbefolkningen har framfört många mer eller mindre realistiska åsikter om vad skumningen kan tänkas bero på. För att förhoppningsvis kunna få en rimlig förklaring till skumbildningen anlitades två laboratorier för tensidanalyser på avloppsvatten och skum (se tabell).

Mätresultat

Tabell-tensidtyp.png

Det framgår av tabellen att anjoniska och katjoniska tensider bryts ned effektivt i reningsverket. Koncentrationen av de nonjoniska tensiderna påverkas dock inte så mycket av vattenreningen. I det vita skummet har nonjoniska tensider anrikats. En mikroskopisk undersökning av skummet visade att det inte innehöll några trådformiga bakterier och sönderföll snabbt till vatten.

Förklaring
Det vita skummet visade sig bero på att aktivt slam vid lång uppehållstid i biostegets sedimentering kan med hjälp av bakterier bilda tensidliknande ämnen och även föreningar innehållande äggvita. Dessa biotensider och äggviteämnen kan sedan ge upphov till vitt skum på samma sätt som kemiska tensider från till exempel rengöringsmedel. Inget sägs dock om den höga halten av nonjoniska tensider i skummet har kemiskt eller biologiskt ursprung.

Skummet påverkade inte det renade avloppsvattnets kvalitet och har ingen negativ miljöeffekt. Samma typ av vitt skum kan även bildas då en å utan innehåll av avloppsvatten till exempel rinner över ett vattenfall.

Källa: Maren Weil, A. (2023): Naturlicher Schaum im Ablauf der Kläranlage? Betriebs-Info nr 01/23, sid 3325 – 3326 (bilaga till Korrespondenz Abwasser, nr 1/23).