En undersökning av ett projekt som syftar till att popularisera kranvatten som måltidsdryck på kommunala skolor visar att kranvattenkonsumtionen går att öka och att flergångsmuggar är en viktig del.
Av: Kenneth M Persson
I Sverige har några projekt pågått vid skolor och arbetsplatser för att popularisera dricksvattnet som måltidsdryck. Det mest ambitiösa är kanske ”Drick kranvatten” som drivs av Sydvatten i samverkan med dess ägarkommuner och som riktar sig till alla grundskolor i Sydvattens försörjningsområdet i västra Skåne. Projektet syftar till att öka kunskapen om det goda kranvattnet bland sjätte- till niondeklassare. Konkret skall eleverna lära sig att kranvatten i Sverige håller hög kvalitet, att tillgången till rent vatten är avgörande för människans hälsa, att kranvatten är billigt, är ett bra miljöval och har betydelse i samhället i stort på många sätt. Projektet har varit föremål för extern utvärdering vilken redovisats i SVU-rapport 2013-07 (Drick kranvatten). Utvärderingen visade på att skolelever drack mer kranvatten när de fick lära sig mer om dess många goda egenskaper.
Att behöva popularisera världens bästa måltidsdryck är egentligen paradoxalt, eftersom dricksvatten har så många goda egenskaper. Vatten är nödvändigt för allt liv och tillgång till säkert, rent dricksvatten är ett kännetecken för allmänt välstånd. Den som dricker för litet vatten riskerar få huvudvärk och ha svårare att koncentrera sig i arbetslivet eller att lära i skolan. Om vätskeintaget ersätts med sockrade och energirika drycker ökar risken för fetma och karies medan salta drycker belastar njurarna onödigt hårt.
Goda vanor grundläggs tidigt. Därför är skolorna viktig partners för att främja elevers (och skolpersonalens) vattenkonsumtion. Det är vettigt att fostra barnen till att göra hälsosamma val, men för att underlätta valet bör de hälsosamma livsmedlen också kunna förbrukas bekvämt och upplevas vara attraktiva och normativa i gruppen. Konkret för kranvattenleverantören är det mycket viktigt att skolelever lätt kan hämta vatten under raster och vid måltider.
Ett litet tankeväckande projekt i Boston, MA, USA, som syftar till att popularisera kranvatten som måltidsdryck på kommunala skolor, redovisas i en artikel i American Journal of Public Health (Kenney et al, 2015). Enligt en amerikansk federal lag från 2010 (Healthy, Hunger-free Kids Act) måste de skolor som deltar ett stödsystem för skolluncher också erbjuda sina elever gratis vatten. Men tolkningen av gratis vatten varierar från skola till skola och kan betyda att det finns en dricksvattenfontän någonstans dit eleverna kan gå och hämta vatten eller bara dricka direkt från strålen. Många skolor har inte ens tillgång till kranvatten, utan erbjuder buteljerat vatten istället. En hel del elever tycker att kranvatten är riskabelt eller smakar illa och vill inte dricka det. Visst går det att göra mera ambitiösa kampanjer där vattenflaskor delas ut och informationsaktiviteter drivs under perioder för att popularisera kranvatten, men många amerikanska skolstyrelser har små medel och prioriterat inte sådana aktivteter alls av kostnadsskäl.
I Kenney et als. projekt redovisas ett försök att öka kranvattenförbrukningen i några skolor i Boston under april till juni 2013. Med minimal insats och till minimal kostnad skulle skolorna göra det lättare för eleverna att välja kranvatten som måltidsdryck. Av totalt 121 skolor som deltar i skollunchprogrammet valdes 10 ut för en kampanj för ökat kranvattendrickande. Kampanjen var enklast tänkbara och bestod av fyra informationsplanscher om varför det är bra att dricka kranvatten, vilka hängdes upp i skolmatsalen. Vidare köptes två vattenposter med engångsmuggar in till varje skola.
För att mäta om kampanjen hade någon effektivitet fick fem skolor vänta till 2014 med kampanjen, medan de andra fem skolorna utrustades med planscher och vattenpost med muggar 2013. På så sätt kunde elevernas val jämföras mellan skolor med kampanjen och utan. Det primära effektmåttet var förändring i genomsnittlig mängd vatten som dracks av eleverna under lunchen. En sekundär effekt var ändringen av antalet elever som valde vatten till måltiden jämfört med ändringen av antalet elever som drack sockrade läskedrycker till lunch. Två försöksassistenter följde elevernas val under veckorna som kampanjen pågick. En räknade antalet elever medan den andra räknade hur många elever som hämtade vatten vid vattenposten och om de drack annorlunda då de hade tillgång till muggar.
Utan muggar drack de flesta elever som drack vatten direkt från fontänen (omkring 60%) medan färre elever hade egna koppar eller flaskor med sig (7,7% i kontrollskolorna, och 3,0% i kampanjkolorna). Efter kampanjen hade vattenförbrukningen ökat med i genomsnitt 17 ml per elev och måltid, vilket kanske inte verkar vara mycket. Då måste man ta hänsyn till att mer än 25% valde att inte dricka något alls till måltiden och att ungefär hälften av eleverna valde att dricka mjölk såväl före som efter kampanjen. Genom att erbjuda eleverna muggar kunde de som tidigare druckit vatten från fontänen dubbla sitt vattenintaget då de kunde samla vattnet i muggen. 54,9% av de elever som drack vatten i kampanjskolorna använde muggar. Före kampanjen var andelen ungefär 1,6%.
Den genomsnittliga totala uppstartkostnaden för kampanjen var $ 241,26 per skola (ca 2000 kr). Den dagliga kostnaden för muggar uppgick till cirka $ 0,64 per skola (cirka 5 kr/d).
Om matsalen har diskmöjlighet, kan givetvis flergångsmuggar köpas in och användas igen.
Men om utrustningsnivån är låg i matsalen kan engångsmuggar vara ett sätt att öka kranvattenförbrukningen bland elever. Vid uppföljande diskussioner med personal och elevrådsrepresentanter framkom att många elever tycker att kranvatten inte smakar bra och har låg kvalitet. Att arbeta mera konsekvent med dessa attityder och kanske kunna servera vatten som känns smakligt och trendigt är en relevant fråga för framför allt skolhälsopersonal, men med stöd från lärare och folk i vattenbranschen. Det måste vara lätt att dricka gott vatten också i skolan.
Källa: Erica L. Kenney, Steven L. Gortmaker, Jill E. Carter, M. Caitlin W. Howe, Jennifer F. Reiner, and Angie L. Cradock.Grab a Cup, Fill It Up! An Intervention to Promote the Convenience of Drinking Water and Increase Student Water Consumption During School Lunch. American Journal of Public Health, September 2015, Vol. 105, No. 9 : pp. 1777-1783.
