Vattenföretagen i Nederländerna ska, precis som i Sverige, leverera högsta vattenkvalitet till lägsta kostnad. Ledningsbrott kan orsaka markskador och ha andra oönskade konsekvenser som ger höga kostnader och riskerar att försämra allmänhetens uppfattning om vattenföretaget. Därför är det viktigt att skaffa sig kunskap om de externa effekterna, riskerna, sannolikheterna och ta med dem i planeringen av drift och underhåll av ledningsnäten för att göra rätt sak på rätt sätt och i rätt tid.
Av: Brita Forssberg
Platsen för en huvudledning är väsentlig för vilka skador ledningen kan utsättas för. Platsen är också viktig för vilka risker ledningen kan utsätta omgivningen för, om ledningen skulle gå sönder. Om man kartlägger ledningsområdet med hjälp av GIS tillsammans med geografiska data, uppgifter om ledningslängder, material, dimensioner m m får man överblick över förhållandena. Man kan enklare analysera och förbättra skötseln av ledningsnätet. Lägger man till risken för att ledningsbrott kan inträffa blir styrmöjligheterna ännu bättre och man kan hantera ledningsavsnitten efter deras känslighet genom att lägga in driftåtgärder och underhåll i rätt tid och på rätt plats. I Nederländerna prioriterar man områden kring vägar, järnvägar och kanaler. Studien tar upp andra viktiga byggnadsverk.
Artikeln
Artikeln redovisar ett pilotprojekt i staden ’s-Hertogenbosch som har ca 140.000 invånare. I pilotområdet finns det främst ledningar i PVC (42%), gjutjärn (29%) och asbestcement (ca 25%) men också polyetylen (2%) och andra material. Dimensionerna är mindre än 150 mm (70%), mellan 150 och 300 mm (20%) och över 300 mm (10%).
Studien koncentrerades på att studera andra känsliga funktioner än vägar, järnvägar och kanaler. Man lyfte fram offentliga byggnader som sjukhus, kommunkontor, polis- och brandstationer, historiska monument, varuhus med underjordiska parkeringar, övriga försörjningsnät exempelvis el, värme, gas m m.
Data samlades in för vart och ett av de utvalda känsliga objekten och presenterades i polygon form med exakta uppgifter om deras form och dimensioner.
Effektområdet – det påverkade området i händelse av ledningsbrott – beräknades för varje enskild huvudledning. I artikeln visas formler hur det kan göras utifrån det lokala vattentrycket enbart eller med hjälp av både vattentryck och flöde mätt i närmaste pumpstation eller alternativt genom hydrauliska beräkningar.
För de hydrauliska beräkningarna använde man sig av en modell ”hydraulic solver” InfoWorks, som laddades med data för varje enskild huvudledningssträcka: högsta tryck i området, ledningsnätets utformning, avståndet till pumpstationen. Man använde lägsta dags- resp. nattförhållanden och situationer med extremt hög vattenförbrukning. Läckor simulerades med hjälp av virtuella brandposter som hade fritt flöde och så testade man stigande tryck. Data utformades så att de kunde läggas in i ett GIS-program.
En tabell visar ganska överraskande hur effektområdenas storlek varierar mellan de tre kalkylmetoderna och avståndet från vattenverket. Effektområdena markerades i kartmaterialet som buffertzoner och visade vilka, och vilka delar av, de prioriterade byggnaderna/objekten som låg innanför effektområdet och riskerade att påverkas om ledningen brast.
För riskanalysen tittade man också på sannolikheten för en större vattenläcka. KWR använde sitt eget analysprogram USTORE som tagits fram tillsammans med de nederländska vattenbolagen. Där registreras alla störningar i ledningar, material, dimensioner, anläggningsår etc. för att skapa en riskprofil för varje ledningssträcka. På så sätt kan vattenföretag skaffa sig detaljerade kunskaper om sina ledningsnät och om riskerna för påverkan på definierade, prioriterade byggnader eller anläggningar.
Slutsatser
Artikeln och diskussionen har stor relevans för Sverige. Bra metoder för bra ”Asset Management” behöver få mycket mer uppmärksamhet i vårt land. Stora pengar ligger nedgrävda, osynliga, icke-prioriterade i marken i svenska kommuner. Vatten- och avloppsledningarna motsvarar många miljarder i värde och är basen för varje modernt samhälle. De måste vårdas klokt för att långsiktigt kunna leverera vatten säkert och miljömässigt – särskilt som ”underhållsberget” inte lockar investerare och inte är en attraktiv politisk fråga.
Realismen – och kvaliteten – ökar om man också mäter påverkan på externa byggnader och hur mycket det skulle kosta att reparera i händelse av vattenläcka. Sådana förslag finns i det första numret av IVU 2012.
Källa: Kim van Daal, Ralph Beuken, Ad Vogelaar: The impact of a pipe burst on the surrounding area – integrating GIS and hydraulic modelling in a risk based approach. Water Asset Management International, volume 9, issue 1, mars 2013
Hela artikeln i Water Asset Management International finns att köpa här.
