Misstro mot kranen? Faktorer som bidrar till missuppfattningar om kranvatten i amerikanska hushåll. Hur individer uppfattar säkerheten på sitt kranvatten påverkar naturligtvis om de väljer kranvattnet för att släcka törsten eller om de väljer något sötare alternativ. Misstro mot vattenkvaliteten kan påverka befolkningens hälsa men också miljön.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Hur dricksvattnet i kranen uppfattas påverkas starkt av såväl individens som hushållets socioekonomiska status. Utbildning, inkomst och härkomst är viktiga parametrar i den här amerikanska undersökningen. Hur kranvatten används har bland annat inverkan på den övergripande folkhälsan och även tandhälsan. Ett mindre förtroende för kranvatten leder enligt forskarna till fler fall av övervikt och försämrad tandhälsa.
Dricksvatten i USA har generellt god kvalitet även om sjukdomsutbrott orsakade av dåligt dricksvatten varit något underskattat och systemfel som de i USA mycket uppmärksammade blyproblemen i dricksvattnet i Flint, Michigan, förekommer.
Forskarna har använt data från 2011 års ”American Housing Survey”. Undersökningen är den mest omfattande nationella hushållsundersökningen i USA. Den har genomförts vartannat år sedan 1973. Urvalet som dricksvattenforskarna gjort ur materialet ska vara representativt för den vuxna befolkningen i USA. Forskarna har kunnat använda 126 424 intervjuade hushåll, vilket är 94 procent av hushållen som deltar i American Housing Servey. I undersökningen 2011 ingick frågan: ”Är dricksvattnet från den här källan säkert för matlagning och som dryck?, enligt din uppfattning”
De självupplevda svaren omkodades binärt till en sammanfattande slutsats om huruvida respondenten upplevde vattnet som säkert för konsumtion, eller inte.
Den individuella upplevelsen av att använda kranvatten och individens beteende kopplas till personliga uppfattningar om smak, färg och lukt. Även betaljningsvilja för en publik tjänst spelar in. När det kommer till uppfattningen om risker med dricksvattnet spelar såväl åsikter om till exempel klorering och fluorinnehåll in, som den generella tilltron till publika tjänster.
Båda de ovanstående drivkrafterna påverkas av information om dricksvattenkvalitet och hur individens tilltro till den informationen är. Ännu en parameter är egna tidigare erfarenheter runt dålig vattenkvalitet och sjukdomsutbrott kopplade till dricksvatten.
Forskarna har försökt få med en stor del bakgrundsvariabler i undersökningen. Bland annat har de räknat med infrastrukturfrågor som till exempel om respondenten bor i en nyare eller äldre bostad. I USA infördes bland annat regler för bly och koppar i vattenledningar 1991.
Resultat
Över 90 procent av respondenterna uppfattade i slutänden sitt kranvatten som säkert som dryck och för matlagning. Resultatet varierade dock mycket när underlaget bryts ned i respondentens ursprung, ursprungsregion och etnisk härkomst, enligt forskarna.
Invandrare hade lägre tilltro till dricksvattensäkerheten än infödda amerikaner. Lägst var förtroende hos latinamerikaner (till latinamerika räknas flera länder i södra Nordamerika, Centralamerika och Sydamerika. Cirka 30 procent av de svarande invandrarna från latinamerika hade låg tilltro till vattnets säkerhet för matlagning och som dryck. Ett orsakssamband som forskarna pekar på är att latinamerikaner också tillhör ett av de lägre socioekonomiska skikten i det amerikanska samhället med betydligt lägre snittinkomster och lägre medellivslängd än alla andra invandrargrupper.
Även bland den infödda befolkningen spelade etnisk grupptillhörighet en roll i undersökningen. Den spansktalande delen av befolkningen (Hispanics) hade lägre tilltro till kranvattenkvaliteten, kanske på grund av ett ”andra-generations-inflytande från föräldrarna, spekulerar forskarna).
Även utbildningsnivå var en viktig faktor för att ha tilltro till vattenkvaliteten. Att ha en high-school-examen (motsvarande gymnasienivå) förbättrade oddsen för att ha en starkare tilltro till vattenkvaliteten avsevärt.
Infrastrukturmässigt så fanns ett tydligt samband mellan att bo i en äldre fastighet och ett bostadsområde med sämre status och en lägre tilltro till kranvattenkvaliteten.
Abonnenter i extremt små privata dricksvattensystem upplevde en större säkerhet än genomsnittet, trots att den typen av system oftare har problem med vattenkvaliteten.
Slutsatser
Tilltron till dricksvattenkvaliteten är i viss mån avhängig av härkomst och socioekonomisk status. Resultaten är intressanta i Sverige, även om vi inte har samma tradition som USA har, av att dela in medborgarna i olika etniska kategorier. Vi har nya befolkningsgrupper i landet som kan ha med sig vitt skilda uppfattningar om såväl tilltro till myndighetsinformation som till dricksvattensäkerhet.
Informationskampanjer om dricksvattenkvalitet är nödvändiga och förbättrar tilltron, menar forskarna. Dock kan träffsäkerheten bli bättre om kampanjmakarna tar hänsyn till att det kanske är specifika ( och ibland marginaliserade) gruppersom behöver nås.
Källa: G Scott Pierce, S Gonzalez. Mistrust at the Tap? Factors contributing to public drinking water (Mis)perception across U.S. households. Water Policy, 2017, 19 (1) 1-12.