Kan ökat dricksvattenintag leda till bättre hälsa och utv

Av: Kenneth M Persson

VA-verken i Sverige levererar ett förstklassigt livsmedel hem till alla hushåll och till arbetsplatser, skolor, serviceinrättningar och offentliga anläggningar varje dag. Matsvinnet är enormt. Av den levererade mängden används kanske 2% (2 liter dricksvatten av 100 konsumeras genom dryck, 8% till matlagning per person och dygn) medan övrigt används till helt andra ändamål, vilka behövs eftersom det leder till ekonomisk tillväxt, personlig hygien, allmän vällevnad och snygghet i samhället. Skulle en något större andel av dricksvattenleveranserna drickas upp, torde denna marginella förbrukningsökning ändå kunna inrymmas i det dimensionerande flödet, eftersom det ändå är en så liten fraktion som verkligen används som dricksvatten.

Men att det är lite dricksvatten som dricks upp, betyder inte att den delen är försumbar för hälsan. Enligt livsmedelsverket behöver vi konsumera 2-2,5 liter vatten per dygn genom mat och dryck. Av detta bör cirka 1-1,5 liter komma från dryck. Övervikt med följande hjärt-kärlproblem och ökad risk för typ 2-diabetes kommer av för stort energiintag i förhållande till fysisk aktivitet. En ökande tendens till övervikt följer bland annat av konsumtion av så kallade tomma kalorier och livsmedel med hög energiandel socker eller mättat fett. Föda som bara innehåller energi och inga näringsämnen alls är mest extremt. Sockrade läskedrycker är mycket riktigt en grupp livsmedel som ofta pekas ut som delförklaring till övervikt i samhället. Alternativ till sockrande läskedrycker med tomma kalorier kan vara drycker utan kalorier, eller dricksvatten. Men hur får vi (föräldrar, förebilder, vuxna, lärare, tränare, släktingar, vänner, mentorer osv.) barnen att dricka mer vatten och konsumera mindra tomma kalorier? 

I en stor litteraturgenomgång har Cradock och medarbetare gått igenom sex olika databaser med vetenskapliga artiklar och rapporter för att hitta studier om vad som fungerar för att förbättra tillgång till dricksvatten för barn 0-5 år och vad som gör att barn dricker mer vatten. Författarna hade höga vetenskapliga krav på artiklarna och hittade sammanlagt 25 olika studier som de valde ut och läste i detalj. Samtliga redovisar förhållanden i höginkomstländer och artiklarna är skrivna på engelska mellan 1 januari 2000 och 12 januari 2018. 

Jämfört med mängden marknadsföringslitteratur hur annonskampanjer och varumärkesstöd kan hjälpa till att öka försäljningen av kolsyrade läskedrycker är systematisk forskning om hur metoder och metodiker som kan påverka tillgång till vatten och konsumtion bland små barn i åldern 0 till 5 år liten. Men de granskade artiklarna visar likväl att prissättningsstrategier och policyer relaterade till att förbättra tillgången till vatten på befolkningsnivå ledde till ökad dricksvattenförbrukning. Den som har tillgång till billigt och säkert dricksvatten i en kran nära sig har lättare att dricka vatten än den som saknar dricksvatten eller behöver betala dyrt för det. Pris och tillgång till vatten påverkar förbrukningen.

Samma effekter går att se i studier som genomförts på individnivå. Genom att öka tillgången till dricksvatten och att göra det lättare för föräldrar/vårdnashavere att ge barnen dricksvatten trängdes andra sockrade drycker ut. För ett enskilt barn handlar det om kanske 0,5-1 dl mer dricksvatten per dygn, eller en halv till en mugg. Trots den skenbart lilla volymen motsvarar ökningen en fördubbling av det totala dagliga vattenintaget per capita per USA barn i åldern 0 till 2 år och kan ersätta en betydande del av volymen sockrade drycker som för närvarande konsumeras bland barn 0 till 5 år.

Inga studier behandlade betydelsen av hur tillgång till dricksvatten i vårdmiljön påverkar barnen. Med tanke på att spädbarn och småbarn och deras föräldrar ofta besöker vårdinrättningar (barnavårdscentraler eller motsvarande), särskilt under de första två åren av livet, kan ett fokus på vård och tandvård vara motiverat. Det krävs även tydliga kostrekommendationer kopplade till dricksvattenintaget för barn 0-5 år. Svenska livsmedelsverket rekommenderar att barn 2-13 år dricker 1 liter vatten per dygn. Amerikanska FDA säger föreslår detta redan från 1 års ålder. Hur mycket vatten ett spädbarn behöver dricka är mindre klart.

Fem av de redovisade studierna undersökte hur vatten påverkade kroppsvikten. Eftersom dessa studier hade en bredare inriktning mot näring och fysisk aktivitet än bara dricksvattenintag, kunde inte det enskilda värdet av att dricka mer vatten för att motverka barnfetma beläggas i studierna, men det är klart att dricksvatten tränger ut andra drycker. Det finns andra värden i att dricka vatten. Flera delstater i USA tillåter att dricksvattnet tillförs fluor, vilket har en kariesförebyggande verkan. Det är också känt att dehydrering, partiell uttorkning, minskar den kognitiva funktionen. Barn lär sig sämre, blir okoncentrerade och leker mindre om de är uttorkade. Författarna efterlyser studier om hur ökad tillgång till vatten och ökat intag påverkar barns hälsa även på dessa sätt. 

Det är vetenskapligt besvärligt att mäta noga hur mycket vatten som ett spädbarn eller småbarn dricker. Därför behövs metoder utvecklas som klarar av att mäta med högre känslighet, kanske enkäter som föräldrar fyller i, i kombination med vägning eller observerat intag. Forskarna såg ett tydligt värde i att berätta om vattenkvalitet på ett enkelt, lättförståeligt sätt för att främja konsumtion av dricksvatten hos små barn. För beslutsfattare är det också viktigt att kunna redogöra för kostnader och kostnadseffektiviteten för vattenåtkomst och insatser för främjande av ökat intag av dricksvatten. Kontentan är att en halv liter vatten extra per barn och dag minskar risken för barnfetma och ökar barnens förmåga att lära sig saker i skolan och under lek.