Sedan 1996 har vattenföretag i Tyskland, Österrike och Schweiz frivilligt använt sig av benchmarking för att förbättra sina verksamheter. 800 vattenserviceföretag har genomfört projekt inom ramen för aquabench GmbH och många av dem har upprepat projekten regelbundet och skaffat sig nyttiga erfarenheter. Vad lärde de sig?
Av: Brita Forssberg
Bundestag (riksdagen) i Tyskland beslutade 2002 om ”uthållig vattenförvaltning” och 2006 infördes krav på modernisering med hjälp av benchmarking. Men många ansåg att det inte räckte utan ställde krav på hårdare reglering av vattensektorn för att öka effektiviteten och öppenheten.
För att klara ut hur benchmarking fungerar genomförde artikelförfattarna (som kommer från vattenföretag resp. aquabench) en studie av avloppsreningsprojekt i nio tyska och ett schweiziskt vattenföretag. Tidsperioden var 2006-2010. De ville ha svar på frågorna: Varför benchmarking? Hur och var fungerar det? Varför fungerar det?
Deras slutsatser: Målet för benchmarking är att förbättra prestanda. Benchmarking sänker kostnader och förbättrar processer. Men benchmarking fungerar bara om det finns ett personligt engagemang.
Artikeln
Hur och var fungerar benchmarking? Studien bygger på uppgifter från projekt som pågått under många år. Dessutom intervjuades personer som varit ansvariga för benchmarkingprojekt inom företag. Projekten fanns inom stat och företag. Man studerade ledningsprojekt (drift resp. byggnad), avloppsreningsprojekt, laboratorieprocesser, upphandling och hantering av material. Man tittade både på individuella processer och på hur företag övergripande fungerade. Syftet var att få fram mått på framgång och hitta mätbara resultat. Texten kompletteras med tabeller, diagram och exempel.
Kostnadsutvecklingen illustreras i tydliga diagram. Den är bäst för de företag som arbetar med benchmarking inom avloppsreningsprocesser. Här ligger kostnadsökningen under inflationen. Medan den följer inflationen för företag som arbetar med benchmarking generellt. De företag som inte alls arbetar med benchmarking har en väsentligt högre kostnadsutveckling (ca 10% mellan 2006 och 2010).
Benchmarking ökar också tillgången på information till nytta för företagsledning och processansvariga. Informationen kan utnyttjas i kontrollsystem och för att skapa standarder. Den ger idéer till nya lösningar som blir ”best practices”. Här kan det handla om allt från att anpassa provtagningsmetoder till hur arbetet organiseras eller personalens kvalifikationer. Inköp av material eller tjänster kan ofta anpassas snabbt och utan investeringar.
Leveranssäkerhet (vatten och avlopp), kvalitet, kundservice, kundnytta, ekonomisk effektivitet kan alla påverkas av benchmarking. Framgångarna kommer snabbast på processnivå. Driftförhållanden däremot förändras beroende på individuella mål och företagskulturen.
IWA:s specialistgrupp Benchmarking and Performance Assessment hävdar att benchmarking aldrig blir någon framgång om inte företagsledningen är engagerad. Samma sak markerar Ofwat, den brittiska kontrollmyndigheten: central datainsamling och central utvärdering ger inte önskat resultat. De rekommenderar att företagen ska utveckla sina egna metoder.
Slutsatser
Det är alltid värdefullt – på personlig, process- och företagsnivå – att jämföra med andra: Vad gör de som vi borde göra? Hur gör de? Kan vi göra det bättre? Vilken nytta skulle det ha för vår verksamhet, våra kunder och ägare etc?
Artikeln belyser benchmarking från litet annorlunda vinklar än vanligt och bidrar till att nyansera tänkandet. Dessutom kompletteras texten med många referenser som kan vara användbara för svenska vattenserviceföretag.
Källa: Filip Bertzbach, Kay Möller, Sabine Nothhaft, Peter Waidelich och Andreas Schulz. 15 years of voluntary benchmarking – how it supports the modernisation strategy of the German water sectorWater Utility Management International, December 2012.
Artikeln i Water Utility Management International finns att köpa här.
