Under pandemiåren 2020-2021 har främst virusinnehållet i avloppsvatten varit i fokus för vattenkollektivet. Pandemin gav dock effekter i övrig vattenmiljö också, och exempel på sådana har samlats internationellt och presenteras här.
Under COVID-19-pandemin gjordes internationellt många mätningar på avloppsvattnets virusinnehåll. Andra effekter, jämfört med normaltillståndet, uppträdde dock och här nämns områden som omtalats i 62 samlade internationella forskningsartiklar. Samsynen var god.
Många yt- och grundvattentillgångar fick förbättrad kvalitet till följd av stoppade eller begränsade aktiviteter under pandemin, såsom industriell verksamhet och turism.
Bakgrund
I mars 2020 förklarade WHO att COVID-19 var en pandemi och de flesta stater skapade distanshållande regler och stängde ner många ekonomiska och andra aktiviteter. Tusentals studier producerades under perioden; i medicin, biologi, miljövård, socioekonomiska områden, mfl.
Här studeras pandemins inverkan på vattenmiljön genom litteratursökning av relevanta artiklar från databasen Web of Science. Studien är främst kvalitativ. Fokus har legat på jämförelse mellan effekter i vattenmiljön före och under pandemin med bidrag från olika länder. Fördjupning har dock inte skett av kopplingen mellan coronavirus 2 och avloppsvatten, vilket krävt en djupare studie.
Material och metod
Sökningen med relevanta termer gav 65 artiklar i en första omgång som avslutades 4 januari 2022. Efter en mer detaljerad omgång 2 återstod 35 studier som utgör kärnan i denna artikel. 15 artiklar publicerades 2020 och resterande 20 under 2021. Artiklarna behandlar förhållanden i Sydafrika, Italien, Turkiet, Bangladesh, Indien, södra Asien, Saudiarabien och Kina, samt några mer allmänna artiklar.
Resultat
COVID-19:s överlevnad i naturen följer övriga human-coronavirus för vilka vetenskapliga data finns, liksom för separationsmetoder. Överlevnad i avloppsvatten bedöms till 2-3 d, men är temperaturberoende och noggrannare studier krävs.
Indien
I Indien undersöktes floden Damodar före och under pandemin i anslutning till 11 utsläppslägen på fysikalisk-kemiska parametrar samt tungmetaller. Före pandemin var floden ”starkt förorenad”, dvs proverna klarade inte gällande standard. Under pandemin visade 90% av proverna ”god kvalitet” medan 10% visade ”måttlig förorening”. Även floden Ganges visade förbättring under pandemin, dess nedre lopp visade höga syrehalter och en minskning i bakteriehalten. Kvaliteten uppgavs förbättras med 40-50%. Bad och fiske kunde upptas i Ganges. Resultaten hänfördes till minskad industriell aktivitet liksom till minskad turism och trafikbelastning. Även minskning i sportaktiviteter, religiösa ritualer och flottningsverksamhet nämndes som skäl till kvalitetsförbättringen.
Dock visade provtagningen också en ökning av medicinrester. Användningen av plastmaterial ökade också medan återanvändningen av avfallsprodukter minskade under pandemin.
Grundvattenkvaliteten undersöktes under/före på 30 platser i Coimbatore, södra Indien. Här noterades att nitrathalterna sjönk med 33%, att saltinnehållet sjönk men att vätekarbonathalterna steg, vilket ansågs gynnsamt.
Däremot hindrade reserestriktionerna de normalt omfattande vattentransporterna, vilket lokalt skapade vattenbrist.
Floden Yamanus passage vid Delhi har ansetts som den smutsigaste flodsträckan i Indien. Från de 9 mätstationerna angavs en 37%ig förbättring av de mätta parametrarna: BOD, COD, turbiditet och fekala koliformer.
Grundvatten i staden Tuticorin, 22 prover, visade klar förbättring i ca 15 parametrar vilket hänfördes till minskande avloppsutsläpp från metallurgisk industri, kraftvärmeverk och fisk- och skaldjursindustri.
Sydafrika
I Sydafrika noterades vattenkvalitetsproblem till följd av ökad användning av personliga skyddsprodukter (PPE) och av kemikalier, som triclosan, triclocarbon och akrylat copolymerer.
Norra Italien
I Lombardiet ökade också mängden rester från skyddsprodukter i plast i vattenmiljön.
Turkiet
Meric-Ergenefloden mättes i 25 stationer där metallhalterna sjönk påtagligt beroende på minskad industriell verksamhet
Slutsatser
Många vattendrag uppvisade förbättrad kvalitet jämfört med tiden före pandemin, särskilt till följd av nerdragen industriell verksamhet och turism. Försämring kunde noteras till följd av ökad plastanvändning som gav ökade avfallsmängder varav en god del hamnade i vattenmiljön. Återanvändningen av plastmaterial minskade även.
Källa: Manoiu, V-M.1), Kubiak-Wojcicka, K.2), Craciun, A-I.1,3), Akman, C.4), & Akman, E.4) (2022): Water Quality and Water Pollution in Time of COVID-19: Positive and Negative Repercussions. Water 14, FF66C2CC-2CA2-4F8A-8C68-64D33CC0F83E-1141.
Department of Meteorology and Hydrology, Faculty of Geography, University of Bucharest, Bulevardul Nicolae Balescu 1, 010 041 Bucharest, Romania
Department of Hydrology, and Water Management, Faculty of Earth Sciences and Spatial Management, Nicolaus Copernicus University, Lwowska 1, 87-100 Torun, Polen
IUCN Europe Reginal Office, Bd Louis Schmidt 64, 1040 Brussels Belgium
Department of Political Science and Public Administration, Sȕleyman Demirel University Cȕnȕr, Isparta 322 260, Turkey
Kontakt: valentina.manouiu [a] geo.unibuc.ro
