Invånarnas engagemang i vattenrelaterade frågor är avgörande för att säkra vattentillgångar och skydda vattenvägar. I artikeln delar forskarna upp befolkningen efter engagemang i vattenfrågor och hur individer agerar hemma, för att hitta ett mer effektivt underlag för bland annat informationsinsatser.
Av: Erik Winnfors Wannberg
En grupp forskare i Australien har arbetat med att identifiera olika grupper samhällsmedborgare, med syftet att skapa ett bättre underlag för vattenbesparingskampanjer. De utforskar vad som karaktäriserar ett engagemang i vattenrelaterade frågor och de individuella och sociala faktorer som påverkar det engagemanget.
Ett problem som forskargruppen identifierar som en förutsättning är att många policy- och informationsinsatser runt vattenförvaltning behandlar hushåll och individer som en homogen grupp. Forskarna har istället delat in medborgare i fem olika grupper där engagemang och aktivitet har mätts. De fem grupperna är:
- A. Frikopplade
- B. Medvetna men inaktiva
- C. Aktiva men oengagerade
- D. Engagerade men betänksamma
- E. Högengagerade
Undersökningen
Undersökningen designades som en 25 minuters online-undersökning där 5 194 utvalda australiensare deltog. De fick svara på frågor och värdera påståenden inom ett antal olika områden, som delades upp i tre huvudkategorier: Kognitivt engagemang, känslomässigt engagemang samt beteendemässigt engagemang.
Inom det kognitiva området fanns rena vattenkunskaps-frågor. Inom det känslomässiga området fanns bland annat attityder till alternativa vattenkällor. I frågorna om det beteendemässiga engagemanget fanns bland annat frågor om man installerat vattenbesparande åtgärder i hemmet.
Svaren analyserades också med bakgrund av en mängd demografiska och sociala faktorer, som hur hushållet ser ut, inkomster, kön, utbildning, kulturell bakgrund men också livserfarenheter, sociala strukturer och vanor.
De som hamnade i grupp A visade låga eller mycket låga poäng på alla tre kategorierna. Grupp B hade höga poäng för vattenrelaterad kunskap men låga poäng för de övriga kategorierna. Grupp C var den största gruppen (31%). Trots att de deltagarna hade höga poäng när det gällde beteendet med till exempel vattenbesparande åtgärder, så hade de låga poäng när det gällde kunskaper och känslomässigt engagemang. Grupp D hade höga poäng i alla kategorier men utmärkte sig med skeptisism när det gällde den i Australien omdebatterade frågan om alternativa vattenkällor. Grupp E hade alltigenom höga poäng.
Resultat
Analysen av kategoriseringen gav ganska distinkta svar. Grupp A (de frikopplade) var generellt yngre, flest unga män, med lägre utbildning, boende i städer och med låg inkomst. De hyrde ofta sitt boende och hade ingen trädgård. De gav också uttryck för att det inte fanns människor omkring dem som själva sparade vatten eller förväntade det sig av dem. Den här gruppen rapporterade också att de inte ändrat beteende de gånger de haft till exempel bevattningsrestriktioner.
I andra änden av skalan, Grupp E (de högengagerade) var det en övervikt av äldre och kvinnor med högre inkomster, universitetsutbildning, oftare boende utanför stadsmiljöerna i egna hem med trädgård. Den här gruppen ändrade också beteende när det kom restriktioner av vattenanvändningen. Här fanns det också goda exempel och förväntningar från omgivningen.
Forskarna rapporterar också att etnicitet har betydelse, vilket möjligen är lite svårt att värdera i en svensk kontext då förhållandena skiljer sig åt en hel del.
Slutsatser
Ansatsen att identifiera olika grupper där man framöver skulle kunna variera informationsinsatser mer, är intressant. Unga familjer i stadsmiljöer kanske är mottagliga för en typ av information medan äldre på landet behöver en annan? Den stora gruppen Aktiva men oengagerade, är också intressant. Där är det troligt att ekonomiska incitament är den viktigaste drivkraften för vattenbesparing.
Allt fler svenska kommuner behöver se över åtgärder och kampanjer för vattenbesparing. Det finns ganska stora erfarenheter internationellt att ta tillvara. Det går också att överföra en hel del av anslaget när det gäller annat engagemang hos medborgarna för god vattenkvalitet.
Källa: A.J. Dean, J. Lindsay, K.S. Fielding, L.D.G Smith. Fostering water sensitive – Community profiles of engagement in water-related issues. Environmental Science & Policy 55 (2016) 238-247.
