På Växjö kommuns avloppsreningsverk Sundet testas läkemedelsrening. De senaste försöken har varit med en teknik där väteperoxid och UV-ljus används för att oxidera läkemedelsresterna.
UPPDATERAD 190918 kl 14:09 Det är kemiföretaget Nouryon, där bland annat varumärket Eka ingår, och vattenreningsföretaget Van Remmen UV Technology, som tagit fram en teknik för att rena avloppsvatten från läkemedel. Tekniken kombinerar väteperoxid med ultraviolett ljus. Enligt företaget ska mer än 90 procent av de 24 läkemedelssubstanser som hittills analyserats kunna brytas ned.
– Våra försök är slutförda men vi inväntar fortfarande resultaten från IVL Svenska Miljöinstitutet, berättar Växjö kommuns projektledare Jeanette Lindberg.
Försöken ingår i en serie där ozonering testats tidigare och försök med aktivt kol väntar under våren.
Väteperoxid/UV-tekniken från Nouron/Van Remmen har testats på det renade utgående vattnet på Växjö kommuns avloppsreningsverk Sundet. Väteperoxid doseras i vattnet och leds in i en reaktor där UV-ljus bryter ned väteperoxiden och bildar en reaktiv form av syre, en hydroxylradikal, som bryter ned föroreningarna. UV-dosen dödar samtidigt bakterier som eventuellt har utvecklat resistens mot antibiotika.
– Det som blommat upp som en fördel med den här metoden är att det inte bildas bromat av den lilla mängd bromid vi har i vattnet. Vid en hög dos ozon blir det halter som överskrider vad som skulle vara godkänt för ett dricksvatten. Samtidigt vet vi inte än om vi behöver använda så höga ozonhalter så att det problemet uppstår, säger Jeanette Lindberg.
Hon tycker att väteperoxid/UV verkar fungera bra när det gäller riskerna för att nedbrytningen skapar nya ämnen eller problem.
– Vi har inte alla provsvar än men vi har kört en del tester och där har vi inte sett några toxiska föroreningar än, säger Jeanette Lindberg.
De tester (microtox) som gjorts visar alltså ingen effekt men svar inväntas också med analyser från Toxicon.
– Exakt hur nedbrytningssubstanserna ser ut är svårt att veta. Originalsubstansen bryts ned till cirka 90 procent. Vi har tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet testat toxicitet på lite olika sätt och har inte sett någon sådan i de behandlade vattnen, säger Thomas Greschik, från Nouryon.
Vid försöken i Sundet har rester av läkemedel testats men det har även gjorts analyser på den högfluorerade kemikalien PFAS.
– Vi analyserar 24 stycken standardsubstanser plus ytterligare sju stycken läkemedelssubstanser, fem stycken antibiotika samt en grupp fenolära föreningar och en grupp PFAS föreningar. Hittills har vi bara fått resultat från de 24 standardsubstanserna men vad det gäller dem så kan vår teknik ta alla de ämnena, det är bara en fråga om hur hög doseringen är, säger Thomas Greschik.
Jeanette Lindberg menar att försöksserien i Växjö, som delfinansieras av Naturvårdsverket, pekar mot att reningsverk måste anpassa teknikvalen för avancerad rening efter sina egna förutsättningar. Ekonomin är också en väsentlig del.
– Vi inväntar förslag på doser så vi kan inte säga så mycket om driftskostnader än, avslutar Jeanette Lindberg. (EW)
