Akademiska sjukhuset i Uppsala går inte vidare med tekniken att använda toalettblock med enzymer för läkemedelsrening. Tekniken har visat dåliga resultat. Nu satsar sjukhuset på ozonering istället.
För två år sedan var Akademiska pionjär som sjukhus i Sverige med att testa enzymrening av läkemedelsrester via toalettblock, då inom ramen för ett pilotprojekt. I år har en större studie gjorts för att utvärdera metoden. Slutsatsen är att effekten inte är tydlig nog och sjukhuset går därför vidare med att utreda annan teknik.
– Vi har inte kunnat observera någon statistiskt säkerställd nedbrytning av läkemedelsrester med toalettblocken Pcure hos oss. Sjukhuset kommer därför gå vidare med att utvärdera annan teknik för läkemedelsrening, nu närmast ozonrening. En anläggning i pilotskala kommer att installeras under december på sjukhusområdet,säger Sofia Svebrant, miljösamordnare på Akademiska sjukhuset, i ett pressmeddelande
Toalettblocken som testats på Akademiska innehåller enzymer vars uppgift är att bryta ned läkemedelsrester i toaletten. Enligt tillverkaren ska nedbrytningen påbörjas direkt vid spolning då enzymer frigörs från blocket.
Ett första mindre försök med toalettblocken genomfördes hösten 2016 som visade sig vara för litet för att utvärderas statistiskt. Metoden har därför följts upp i en mer storskalig studie som pågick under 16 veckor våren 2018.
Totalt togs cirka 100 prover från 261 toaletter kopplade till samma avloppsstam. Under hälften av veckorna var Pcure installerat på samtliga toaletter och dessa jämfördes med veckorna utan toalettblocken. Fördelningen mellan veckor med och utan Pcure slumpades för att undvika systematiska variationer som exempelvis att en viss behandling ges varannan vecka eller en viss årstid. Proverna analyserades vid Umeå universitet enligt en väl beprövad vetenskaplig metod för läkemedelsanalys. Av sammanlagt 102 läkemedel, som ingick i studien, kunde 51 substanser påvisas och utgöra underlag för analysen.
– Våra huvudsakliga statistiska analyser visade ingen signifikant reningseffekt av Pcure. Detta gör att vi kan utesluta en biologiskt meningsfull effekt av toalettblocken i vår studie. På grund av stora variationer i halter av läkemedel och enstaka trender i vidare statistiska analyser kan vi dock inte utesluta att Pcure kan ha viss reningseffekt. Vi kan dock med god säkerhet säga att en eventuell rening är mycket begränsad och inte motiverar inköp och installation av blocken., säger Josef Järhult, docent och infektionsläkare, som lett studien.
Studien, menar han visar hur viktigt det är att utvärdera produkter som ska lösa miljöproblem i verklig testmiljö innan de implementeras i större skala. Annars finns risken att de begränsade resurser som finns för att åtgärda problemen med läkemedelsrester i miljön används felaktigt.
Akademiska sjukhuset har som mål att minska sina halter av antibiotika i avloppsvatten med 20 procent under perioden 2019-2022.
Apoteket var på gång att lansera Pcure i början av 2018 men produkten drogs tillbaka redan efter tre veckors försäljning, då reningseffekten ansågs för dåligt dokumenterad.
Idén med tekniken är att binda specialdesignade enzymer i ett block som ska hänga på toakanten. Vid varje spolning är enzymer tänkta att frigöras för att reagera med och bryta ned läkemedelsrester i urin och avföring.
Studien är publicerad i Infection Ecology & Epidemiology. (EW)
Läs mer:
