Över stock över sten. På annat sätt går det inte att beskriva det stora VA-projektet i Årsta Havsbad, där cirka 850 fastigheter i det gamla fritidshusområdet ska anslutas till VA-nätet samtidigt som hänsyn ska tas till både natur- och kulturvärden. En mycket stor del av arbetet handlar om information.
Kalle Frimodt och Maria Rundqvist tar mig upp på en av höjderna i fritidshusområdet Årsta Havsbad. Vi går förbi små hus som byggts bland nakna hällar och djupa skrevor. Gröna spjälstaket avskiljer de små tomterna. När vi tar av på en sidoväg så har vi gröna staket på ömse sidor om vägen. Fast det är det enda som antyder att vi befinner oss på en väg. Det är i bästa fall en stig rakt upp för en brant. Inget grus, inga ytor som är utjämnade. Här består vägen av ett stycke natur mellan två tomter, även om den har en vägskylt.
På marken ringlar en påminnelse om den senaste stora moderniseringen. När området fick elström på 50-talet var det ett stort motstånd på sina håll mot moderniseringen. Elledningen har dragits över mossa, mellan stenar och över hällar i kabelskyddskenor i järn, på sina ställen utbytt till skyddsrör av plast. Att gräva för mycket var inte aktuellt då, och är inte aktuellt idag när området efter en hel del diskussioner ansluts till VA-nätet.
När vi tagit oss upp för sluttningen kan vi se ut över Horsfjärden. Vi står på en höjdpunkt, en slät vacker berghäll. Framför oss har vi två stugor som klamrar sig fast på sluttningen. VA-ledningarna skulle behöva dras tvärs igenom berghällen vi står på.
Kommunen har skickat ut förslag till förbindelsepunkt vid fastighetsgräns till fastighetsägarna som antingen kan acceptera eller komma med egna förslag. Kommunen har också skickat ut ett frischaktsavtal för att kunna spränga bort berg 1,5-2 meter in på fastigheten vid förbindelsepunkten. Sprängningen minskar såväl kostanden för fastighetsägaren som risken att kommunens ledningar skadas när fastighetsägaren gör sina egna arbeten.
– Det blir en del speciallösningar när fastigheter ligger inkilade så att de bara har en liten del som vetter mot samfälld mark och samtidigt kanske önskar spara en berghäll, berättar projektledaren Kalle Frimodt från Haninge kommun samtidigt som han pekar och förklarar.
A och O är att inte förändra karaktären på området. Här har många tillbringat sina somrar under hela livet. Berghällarna och naturen som ger en fantastisk skärgårdskaraktär måste bevaras. Samtidigt måste VA för 850 fastigheter komma fram.
Årsta Havsbad är Sveriges första kooperativa fritidsby. HSB började anläggandet 1929 och under 30-talet kunde arbetare och folk i de lägre inkomstskikten erbjudas tio olika varianter på fritidshus, antingen ”sommarbonade” eller ”bättre ombonade”. Tanken var att detta var ett sommarviste. Storlekarna på originalhusen var från 12-32 kvadratmeter, tomterna mellan 500 – 900 kvadratmeter. I området finns också en del torp och småhus som redan fanns när HSB köpte marken.
Idag är cirka 20 procent av dem som har hus i området året-runt-boende och det finns bara några få originalhus kvar. Andra är ombyggda, mer eller mindre pietetsfullt. Sedan några år tillbaka är hela området dock kulturminnesskyddat med starka begränsningar för hur om- och tillbyggnad får ske.
Under nästan 20 år har VA-frågan i området varit under diskussion. Samfällda vattenposter har funnits på några platser sedan området byggdes, senare kompletterade med ett sommarvattennät. En del har egna brunnar. För avloppet har torrdass varit dominerande men det finns varianter med stenkistor och slutna tankar.
– Infiltrationslösningar är svåra i det här bergiga området, säger Kalle Frimodt.
Den 20 mars 2013 vann en detaljplan laga kraft och nu är byggandet av VA-nätet är i full gång sedan februari 2014. Under en promenad i området möter vi mycket byggfolk i varselkläder och flera arbetslag är igång på olika platser. VA-ledningarna. Vattnet kommer från kommunens centrala nät och avloppet leds till Fors reningsverk någon halvmil från Årsta Havsbad. Samtidigt läggs även ett modernt elnät och fiberkabel. Några pumpstationer ingår också i utbyggnaden.
– Fastighetsägarna får välja på en basenhet med en 2,6 meter djup LTA-enhet där pumpen kan sitta frostfritt, eller en eluppvärmd grundare enhet på 1,4 meter som kräver eluppvärmning, berättar Kalle Frimodt när vi tillsammans med Maria Rundqvist sitter och går igenom projektet i projektledningsboden som står permanent nära torget i Årsta Havsbad.
Maria är VA-ingenjör med titeln projektsamordnare och är anställd för det intensiva informations- och kommunikationsarbetet med fastighetsägarna.
– Vi inledde med ett jättemöte för alla fastighetsägare och har sedan haft informationsmöten inför varje etapp, berättar Maria Rundqvist.
VA-anslutningen innebär en stor utgift för stugägarna. Avgiften baseras bland annat på tomtytan och ligger i snitt på 136 000 kronor om ägaren vill ha både vatten och avlopp. Det går också att nöja sig med avloppsanslutningen för dem som har en egen fungerande lösningen på vattnet.
Informationsboden mitt i byn har varit en viktig del i kontakten med de boende. Under vintern är den bemannad en kväll varannan vecka men under sommarhalvåret finns Maria Rundqvist eller annan personal från Haninge kommun i boden två dagar i veckan. Det är alltid några som kommer in med frågor och funderingar. Sedan finns naturligtvis en hemsida som uppdateras löpande om var entreprenörerna befinner sig och vad som pågår. Där finns också många frågor och svar listade samt blanketter samlade.
– Sedan har vi ett elektroniskt nyhetsbrev också. Det tror jag nästan är det bästa, säger Maria Rundqvist.
Kommunen har också mycket kommunikation med de tre stora intresseföreningar som finns i området. Utöver en samfällighetsförening finns också en fastighetsägarförening samt en bevarandeförening.
– Det känns som en framgångsfaktor och vi satsar mycket på transparens, säger Kalle Frimodt.
En som arbetat mycket med direkt kommunikation med de boende är tidigare rörnätschefen Leif Engström som fungerar som rådgivare åt fastighetsägarna. De kan ringa honom när som helst och Leif kommer ut och tittar och ger råd om hur fastighetens anslutning kan göras smidigast. Redan idag har runt hälften av fastighetsägarna sökt hjälp av Leif.
– Det är en service som varit väldigt uppskattad, säger Maria Rundqvist.
I början av projektet fanns en stor oro bland fastighetsägarna. Många är äldre och har haft sina sommarparadis här länge. Andra har vuxit upp med somrarna i området och ärvt sina hus. Miljöerna är viktiga.
– Vi känner att vi har vänt det här nu, säger Kalle Frimodt.
Han berättar att många har risk för saltvatteninträngning i sina egna brunnar. Nu är det många som kommer in i boden och resonerar om dricksvattenförsörjningen och vill koppla in sig på det nya vattennätet också. Många är också väldigt dubbla i hur de känner för projektet. Ingen ifrågasätter miljönyttan men många känner av det i privatekonomin, det är tungt. Förutsättningarna är också väldigt olika på att ha en oisolerad sommarstuga jämfört med året-runt-standard. Det finns till och med fastigheter som fortfarande inte har el indragen men de utnyttjas i regel såpass lite att de inte får något krav på anslutning.
Kommunen försöker också vara tillmötesgående mot dem som önskar ha sina fritidshus ouppvärmda över vintern. Till exempel erbjuds vattenmätarlöst abonnemang eller abonnemang där vattenmätaren sitter så lättåtkomligt att den kan tas upp och ned av kommunen på vår/höst.
Miljön i området bjuder på stora utmaningar. En detalj med det kulturhistoriska värdet är att så kallade karaktärsträd måste bevaras. Är stamomfånget över 80 centimeter måste tillstånd för fällning sökas särskilt, något som ger byggledaren en hel del jobb. Annars är den stora frågan att bevara marken på bästa sätt. I vissa fall måste även berghällar sprängas. Det gäller att gå varsamt fram och att tänka på återställningsarbetet redan i förväg. Inte minst måste dagvattenavrinningen beaktas så att inte nya problem skapas.
Hela projektet budgeteras till 136 miljoner kronor. Anslutningsavgifterna drar in cirka 90 miljoner kronor netto, resten belastar VA-kollektivet. Utbyggnadens alla fyra etapper ska vara klara i november 2015 med vissa återstående återställningsarbeten under våren 2016.
