Varje år drabbas svenska vattentäkter och vattenverk av problem med algblomningar. Experterna i den nationella vattenkatastrofgruppen Vaka vill att de VA-ansvariga är extra på tårna i år, när pressen på bemanning i organisationerna kan bli större på grund av corona-pandemin.
Antalet toxiska algblomningar ökar över hela världen och kan bland annat kopplas till höjd genomsnittlig vattentemperatur (global uppvärmning) samt övergödning av sjöar och vattendrag. I Sverige kan de förekomma i hela landet.
– År 2019 hade vi tre larm med algblomningar, trots att det inte var ett jättevarmt år. Det var ett i oktober och två i december. Det ena decemberlarmet var i nedre Norrland, det var helt otippat men det visar också på komplexiteten i det här med algtoxiner, säger Livsmedelsverkets beredskapshandläggare och chef för Vaka, Christina Nordensten, när vi träffas via Skype tillsammans med några av experterna i Vaka-gruppen. Det är Heidi Pekar, Teamchef, Team Toxiner vid Livsmedelsverket, Ulf Eriksson, Utvecklingsingenjör, Stockholm Vatten och Avfall samt Mats Kindahl, Gruppchef, drift- och underhåll dricksvatten, Nodra i Norrköping.
Vaka-gruppen är i allra högsta grad tillgänglig även under corona-utbrottet men förutsättningarna är något förändrade.
– För det första är personerna i Vaka-gruppen även nyckelpersoner i sina egna organisationer. De är oumbärliga för sina arbetsgivare. Därför tror vi just nu att vi inte kommer att kunna skicka ut någon på plats. Då skulle vi både utsätta Vaka:s personal och de som söker hjälp för en smittorisk, resonerar Christina Nordensten.
Slutsatsen inför sommaren och hösten är att kommunerna måste vara så rustade som de bara kan.
– Det är rätt många dricksvattenproducenter som är vana vid att ha algblomningar och hanterar det på ett bra sätt. Sedan finns det sådana som kanske har haft enstaka händelser som inte gått så bra, eller de som kommer att drabbas för första gången. Till dem vill vi ge råd över vad man kan titta på för att se om man har en potentiell fara för att få algblomningar och algtoxiner i sina råvattentäkter. Även i långsamfilter och på andra ställen i vattenverk kan det dyka upp såna här otrevligheter, säger Christina Nordensten.
Livsmedelsverket rekommenderar att alla ytvattenverk och även vissa verk med infiltration, ska beakta algtoxiner och göra en faroanalys utifrån det. Problemen dyker inte sällan upp vid mindre vattenverk. Så var det vid de tre larmen där Vaka blev inkopplade 2019.
– Det ena larmet var vid ett verk som egentligen bara hade långsamfilter och fick in alger via råvattenintaget. De hade en mikrosil som de kopplade bort när de skummade och tvättade filter, berättar Mats Kindahl.
– Ja, de fick problemet att de anrikades i vattnet ovanför sanden i långsamfiltret, säger Ulf Eriksson.
De ansvariga skickade prover till Livsmedelsverket och fick bekräftat att det var toxin i råvattnet och processvattnet men inte i utgående dricksvatten.
– Rådet från oss var att ta kontinuerliga prover och att försöka avlägsna algerna så långt det bara gick. I det fallet fick de brädda ganska mycket även om det var besvärligt eftersom det var kallt och det blev svall-is. De fick skapa ström i filtret så att de fick ut algerna i kanterna, så att de dels kunde håva och dels brädda, säger Mats Kindahl.
Snabb och kontinuerlig provtagning är viktig om det uppstår problem vid algblomningar. Livsmedelsverket har ett litet lager av snabb-kit som går att använda även för den som inte är kemist.
– Dricksvattenproducenterna kan få låna såna kit, så i det här fallet skickade vi upp såna. Då kunde de själva hålla koll på sitt vatten i en bättre takt än när man skickar prover till ett laboratorium, säger Heidi Pekar.
Efter incidenter där kommuner fått låna kit, får de ersätta Livsmedelsverket genom att köpa nya och skicka tillbaka. Syftet är att snabbt komma igång och kunna göra betydligt fler tester, jämfört med att ta enstaka test dagligen och skicka iväg för analys.
– Snabb-kiten är inte lika säkra som ett laboratorietest och kan inte riktigt mäta halter. På Livsmedelsverket brukar vi säga att det är en väldigt bra indikation på om man har gifter i vattnet eller inte. Alla kritiska prover ska bekräftas med en laboratorieanalys. Snabb-kiten är mycket bättre jämfört med att vara helt blind, säger Heidi Pekar.
Mats Kindahl påpekar att det är bra som dricksvattenproducent att beställa hem egna kit före algblomningsperioden om vattentäkten är i riskzonen.
– Om omständigheterna eller erfarenheterna säger att det finns risk för algtoxiner kanske det är nödvattenförsörjning som gäller tills man vet mer, kommenterar Christina Nordensten.
Att algblomningar kommer sent på hösten när värmen lagt sig kan vara förvånande. Det förekommer till och med algblomningar under sjöis, även om det sällan når ner till ett eventuellt vattenverksintag då. En komponent som påverkar är när sjöar cirkulerar under hösten.
– Man ser blomningar före också, men ibland kan blomningen initieras av vändningen i sig när fosforikt vatten kommer upp till ytan, säger Ulf Eriksson.
I ett av de andra larmen 2019 så rapporterades det först om en svart substans.
– Det var en okänd svart substans där man funderade på om det kunde vara något kemikalieutsläpp eller olja. Man analyserade på flera sätt och kunde konstatera att det rörde sig om ganska nedbrutna cyanobakterier, berättar Ulf Eriksson.
För att ha beredskap är det viktigt att ha koll på sitt råvatten. Analysera din sjö och dess näringshalter, är rådet från experterna.
– Att varaktigt ha 20 mikrogram totalfosfor per liter utgör en ökad risk för blomning, säger Heidi Pekar.
Det kan gå att hitta fosfor- och kvävehalter i gamla analyser.
– Har man sån tur att sjön finns med i miljöövervakningen så finns data över cyanobakterier online och går att ladda ned från SLUs hemsida. Likadant ska badvattenanalyserna inkludera bedömning av förekomst av algblomning, de finns att hämta på Havs- och vattenmyndigheten, säger Heidi Pekar.
Lösningen, om algtoxiner finns i processvattnet, är ofta kol.
– Har man kolfilter så kan man ha färskt kol hemma så att man kan fylla på med det på toppen, som ett extra skydd. Sedan gäller det att ha bra koll på sin kemiska fällning och få den att fungera optimalt, även om det inte är någon garanti om man får ut toxinerna i löst form, då är det inte ett tillräckligt skydd, säger Ulf Eriksson.
– Använder man pulverkol måste man ju ha något filter efteråt som tar hand om kolet. Det är ju inom räckhåll utan att behöva bygga om allting. För att kolet inte ska gå igenom filtren måste man ju ha kemfällning innan också, fyller Mats Kindahl i.
Även nu under coronakrisen ska labben kunna ha normal kapacitet för vattenverkens provtagning.
– De största labben har separerat sin verksamhet i samhällsviktig respektive annan verksamhet, så där ska det finnas plats för både dricksvatten och livsmedel. För de mindre miljölabben så är de nog oftast inte anspråkstagna för detta. De kan användas för att typa vilka bakterier som finns i vattnet. Jag tycker att det är en ganska bra funktion att använda eftersom alla cyanobakterier inte producerar gifter. Sedan har vi resursen på Livsmedelsverkets lab, säger Heidi Pekar.
Vaka-gruppen har hittills inte sett att vatten med toxiner över åtgärdsgränserna kommit ut i utgående dricksvatten någonstans. Det har förekommit situationer där man kommit rätt nära åtgärdsgränserna och där vattenproducenter fått förbereda sig på om de skulle komma över.
– Den vanligaste typen av larm är att man har algblomning i råvattentäkten och att det närmar sig intaget. Redan då kan man kontakta Vaka och ta reda på vilka sorters cynaobakterier det är samt vilka sorters gifter som produceras. Vissa är akut giftiga medan andra är farliga på lång sikt, avslutar Heidi Pekar.
–––
Cyanobakterier är mikroskopiska organismer som finns naturligt i ytvatten. Massförekomster av cyanobakterier kallas algblomningar. Cyanobakterier kan bilda giftiga cyanotoxiner, populärt kallade algtoxiner. Det finns fem sorters algtoxiner i Sverige med olika egenskaper. De kan påverka både lever och njure. Två av dem angriper nervsystemet och kan bli direkt livshotande vid höga halter.
I Sverige kan algblomningar ske fram till i december och även i Norrland. De kan ackumuleras i långsamfilter och vattenverk. Algtoxiner går inte att koka bort.
Livsmedelsverket har tagit fram åtgärdsgränser för cyanotoxiner i dricksvatten för att bedöma risker. Livsmedelsverket har tagit fram en rekommendation som beskriver hur producenter och tillhandahållare av dricksvatten kan arbeta för att förebygga och undvika att cyanotoxiner finns i dricksvatten. Vaka kontaktas via 020-30 20 30 dygnet runt för händelser som drabbar kommunal dricksvattenförsörjning. Lästips: Handbok Dricksvattenrisker. Cyanobakterier i dricksvatten (2018). Laddas ner från: www.livsmedelsverket.se/publicerat-material
