Carina Svensson (S). FOTO: Drago Prvulovic

Tunneln gör kloak till oas

Cirkulation 2/16

En jättetunnel i Malmö är tänkt att ersätta det gamla tryckavloppssystemet och jämna ut flödet till Sjölunda reningsverket. Samtidigt förbättras vattenmiljön i Malmös kanaler radikalt. Om planerna fullföljs blir investeringen nära två miljarder kronor.

Text/Tomas Carlsson

Hela Malmös citykärna, samt Malmöhus slott, omges av kanaler som till del funnits där sedan 1600-talet då de anlades som en del av stadens försvarssystem. Bra dagar går botten att skymta på de grundaste ställena, men ofta är sikten dålig. Det finns inplanterad fisk, som dock sällan syns. De över fyra kilometer långa kanalerna är en populär parkeringsplats för stulna cyklar, så det är ett och annat cykelstyre som tittar upp ur den grönbruna grumligheten i anslutning till de 31 kanalbroarna.

Visionen hos politikerna i Malmö är att kanalerna och hamnbassängerna ska kunna gå att bada i. De vill att Malmös vattenområden ska exploateras till att bli ett signum för staden. En av Malmös toppolitiker berättar:

– Det finns en plan för Malmö som inriktar sig på blå och gröna värden, säger Carina Svensson (S), ordförande i förbundstyrelsen för VA Syd, men också miljönämndens ordförande i Malmö, samt ledamot i de styrande organen.

Hon syftar på ett samlat grepp om allt som har med vatten att göra i Malmö. I »Plan för Malmös vatten«, som är ett tillägg till stadens översiktsplan, behandlas allt från VA-frågor till hur bebyggelse och natur ska utvecklas i närheten av vatten. Där tas speciell hänsyn till förväntade kommande klimatförändringar. En ny avloppstunnel finns inritad i planen.

Fram till 1868 var kanalerna ett rent avloppsdike, men då byggdes Turbinen som tillförde vatten från Öresund i södra delen av kanalsystemet. Intaget här blev också ett sätt att skydda badvattnet på den över tre kilometer långa Ribersborgsstranden vid intaget söder om centrum. Kanalutloppet ligger istället längre norrut i en hamnbassäng.

Än idag får kanalerna ta emot mycket bräddat avloppsvatten. Det finns tio bräddningsplatser från den del av avloppssystemet som är kombinerat för både dagvatten och avloppsvatten. Detta blandade vattnet bräddar till stor del ut där vid kraftiga regn. Årligen blir det många hundra tusen kubikmeter förorenat vatten. Tillsammans med dagvatten som också leds dit från duplikatsystemet, blir det någon miljon kubikmeter årligen, så det är idag långt ifrån en oas.

En stor andel av områdena i Malmö har kombinerat ledningsnät för både dagvatten och avloppsvatten. Duplikatsystem, där avlopp och dagvatten går i separata rör, finns i huvudsak i områden byggda efter 1960.

Dagens avloppssystem består av en kombination av självfallsledningar och tryckavloppsrör. Det är i huvudsak avloppspumpstationen nära Turbinen, samt Rosendal och Spillepengen som tar hand om transporten till Sjölunda reningsverk i norra hamnen, men det finns ytterligare fem pumpstationer kopplade till tryckavloppet. Avloppet från 90 procent av Malmös befolkning går denna väg, resten tar Klagshamnsverket i söder hand om.

19 kilometer tryckavloppsrör ligger grunt och utan lutning, som en uppsamlingslinje i centrum längs hela hamnområdet. Bristen på lutning gör att rören inte är självrensande vid låga och normala flöden. Dessutom dyker rören ned under vägar och järnvägar och bildar svackor. Stora mängder sediment lagras i rören under torrväder, som sedan lossnar vid höga flöden då trycket ökar. När det regnar kommer därför första vågen som når reningsverket att föra med sig enorma mängder fasta partiklar, »rens«, som ibland sätter igen inloppet, med bräddning ut i Öresund som följd.

Det är också trycksystemet som är flaskhalsen. Kapaciteten på pumparna och ledningarna är 8 m3/s, medan ett årligt sommarregn kan ge ett flöde på 20 m3/s. Sjölunda reningsverk har en maxkapacitet på 4,4 m3/s. När inte pumpsystemet räcker till däms ledningar uppströms och bräddning sker på ett tiotal ställen. 100-årsregnet i augusti 2014 gav många gånger mer än så, och då var kraftiga översvämningar ett faktum, med enorma kostnader för samhället. Risken för personskada är också påtaglig i sådana situationer.

Tryckavloppssystemet är konstruerat under tider med andra miljökrav än idag och VA syd anser att systemet är både otidsenligt och till delar snart uttjänt. Något måste göras.

Malmö är platt som en pannkaka och ligger på moränlera. Staden har växt kraftigt de senaste 20-30 åren och det gäller både hårdgjorda ytor och befolkning. Mängderna dagvatten som kommer in i systemet är ett grundproblem som kan lösas till stor del med en avloppstunnel.

Denna tunnel har varit på idéstadiet i över 20 år, en tidsperiod då också många förbättringar har skett på olika håll i staden. Bräddningarna har därför minskat rejält, men är fortfarande för omfattande. En avloppstunnel kan ytterligare minska bräddningarna med 90 procent.

– Tunnelalternativet är en lösning som gör att vi känner oss trygga för lång tid framöver. Situationen vid reningsverket blir bättre, flaskhalsarna försvinner liksom de flesta bräddningarna och vi kan bättre hantera befolkningstillväxten, säger Ulf Nyberg, ordförande i projektstyrgruppen på VA Syd.

Politiskt fanns det missnöje hos oppositionen fram till hösten 2014. De ville se en billigare lösning med många mindre åtgärder på olika håll i staden. Men någon månad efter 2014 års översvämningar enades politikerna i de olika blocken om att rädda kanalerna med en tunnellösning.

Skisserna visar en tunnel som är 6,1 kilometer lång med en diameter på 4,2 meter. Till det kommer två sidotunnlar på 2 kilometer med vidden 1,6 meter. Volymen tillsammans blir nära 90 000 kubikmeter. Den är tänkt att gå från Turbinenområdet till reningsverket Sjölunda, i en linje som liknar den där tryckavloppsystemet går. Tunneln borras på 20 – 30 meters djup i kalkberget och sannolikt behövs bara tre schakt för arbetet. Det gör att den intensiva trafikmiljön ovan mark inte störs i någon större utsträckning. Vidare utredningar ska visa hur en grundvattensänkning under arbetets gång, påverkar området.

Genom att tryckavloppsystemet med dess pumpstationer skrotas underlättas stadsplaneringen, då den idag ligger i vägen på flera ställen som är tänkta att exploateras. Man slipper också dess framtida kostnader för drift och underhåll, samt riskerna som uppstår vid ett eventuellt haveri.

– Bräddningarna motsvarar 100 miljoner toalettspolningar om året och Malmö Stad anser det viktigt att vi nu hanterar detta, säger Milan Obradovic (S), kommunalråd samt ordförande i både tekniska nämnden och ägarnämnden Malmö.

Avloppstunneln är beräknad att kosta strax under två miljarder kronor. I den summan finns ett riskpåslag på 50 procent, så det kan också bli billigare, om grundkalkylen på 1,3 miljarder håller. Det blev fallet med den 2010 invigda citytunneln för tågtrafik som blev en miljard billigare än kalkylen på 9,5 miljarder.

De två miljarderna för en avloppstunnel kan ställas mot kostnader som kommer istället för underhåll och renoveringar. Tryckavloppssystemet behöver bytas inom 30 år och bara det kostar en miljard, utan riskpåslag. Därtill kommer alternativa åtgärder runt om staden för att uppnå samma effekt som en avloppstunnel ger, exempelvis otaliga stora utjämningsmagasin under mark.

– Kan vi nå samma effekt som med en tunnel till ett lägre pris med andra åtgärder ska vi såklart göra det, säger Ulf Nyberg.

Finansieringen är till huvudsak tänkt att skötas via VA-taxan. I kalkylen finns en höjning på mellan 40 och 70 kronor i månaden beroende på hustyp och framtida ränta. Tankar finns också om förtida taxeuttag öronmärkt för projektet och därmed göra taxestegringen successivt.

– Vi ska också se över taxekonstruktionen så att den blir mer rättvis, säger Carina Svensson.

– Vi har låg taxa idag och jag tror att med bra information om vad man får för pengarna är folk beredda att acceptera taxehöjningen. Av de cirka tusen personer jag pratat med var det bara en som visste vad han betalade för VA, medan nästan alla vet exakt vad elen kostar, säger Milan Obradovic.

Kommunstyrelsen tog i februari beslut om fortsatt utredning, fas 2. Nästa vår förväntas beslut om förprojektering och strax efter valet 2018 ska beslut om detaljprojektering och upphandling tas. Går tidsplanen i lås kan bygget starta år 2021 och vara klar i slutet på år 2024.

Det som nu utreds spänner över många områden. Eventuella EU-bidrag kollas, hur schaktmassorna från borrningarna kan användas, geo- och hydrologiska förutsättningar kartläggs, utformningen av pumpstationen vid reningsverket som ska lyfta tunnelvattnet förprojekteras och kalkyleras, om det går att ansluta fler mikrotunnlar, andra alternativ till avloppstunneln, och så vidare.

Att byta det kombinerade systemet till ett duplikatsystem är beräknat till fem miljarder och en hel stad uppgrävd. Otaliga utjämningsmagasin blir också dyrt och störande under bygget.

– En tunnel löser inte översvämningsproblematiken direkt, även om den underlättar. Särskilt om det byggs mikrotunnlar som kan avlasta det kombinerade systemet. De kan göras under staden utan stora störande grävarbeten, säger Ulf Nyberg.

Ytterligare åtgärder behövs alltså för att förebygga för extrema regn. Vid en tidpunkt som sammanföll med översvämningarna 2014, startade utredningen Skyfallsplan för Malmö. Den ska lämnas ut på remiss under försommaren i år och handlar om i huvudsak om åtgärder på ytan för att fördröja stora regnmängder från att nå bortledningssystemet direkt. Det kan vara att sänka stora öppna ytor som kan fungera som tillfälliga magasin, till exempel fotbollsplaner, hundrastplatser eller delar av motorvägen.

– Det är många aspekter att ta hänsyn till. Bland annat får inte räddningstjänsten hindras, säger Anders Nilsson, projektledare på gatukontoret i Malmö Stad.
Malmöpolitikerna har sneglat på hur Danmark och Köpenhamn har gjort efter skyfallen. Där gjordes en lagändring så att förebyggande åtgärder, som bygge av magasin, kan finansieras från VA-kollektivet. Dessutom är husägare i Danmark själv ansvariga för sina fastigheters källare så att viljan att förebygga översvämningar hos dem är större.

– Om vi fick en lagändring i Sverige också kunde vi ge förslag till villaägare att om de tar hand om vattnet från stuprören så delfinansierar vi en backventil som hindrar källaröversvämning, föreslår Milan Obradovic.

Eftersom flera villaområden i västra Malmö har haft problem vid stora regnmänder gjuts just nu ett stort utjämningsmagasin för avloppsvatten i Djupadalsparken. Det är en 2,6 meter djup betonglåda under mark som rymmer 1 500 kubikmeter. Här ska stora spillvattenflöden från det expanderande Hyllieområdet fördröjas så att det inte belastar villakällare på Limhamn, när magasinet är klart på senvåren. Skyfallet 2014 har bidragit till att bestämma magasinets storlek.

– Utredningen började redan 2010, och flödesmätningar fram till 2014 har hjälpt oss att dimensionera magasinet, säger Stefan Milotti, utredningsingenjör på VA Syd.

När tunneln tas i bruk kan Malmö stad ytterligare »växa inåt«, genom byggen i centrum nära sundet, där det ytliga trycksystemet varit ivägen fram till dess. Och malmöborna kan ta sig en badpaus under shoppingturen i city.