Svetskontroll och materialval underskattat

Bristande utförande och kontroll av svetsarbeten kan skapa stora problem. Läckage kan uppstå på mindre än ett år i nylagda ledningar, om inte arbetet görs på rätt sätt.

Text/Tomas Carlsson

Fredrik Johansson är svetsinstruktör som också jobbar med kvalitetsuppföljning och tillverkningskontroll i företaget Comply Group.

– Det finns en bristande förståelse hos projektörer och entreprenörer för hur viktigt svetsarbetet är. Blir det inte rätt utfört från början kommer det som ett brev på posten med läckor inom en snar framtid, anser Fredrik Johansson.

Problemet beskrivs som ett kompetensglapp hos annars duktiga bygg- och projekteringsingenjörer. Fredrik Johansson har en bakgrund i VA-branschen, men har också stor erfarenhet från en rad andra stora byggprojekt, som exempelvis Öresundsbron och Turning Torso.

– Det saknas ofta kunskap och erfarenhet i mate­rial- och svetsfrågor. Jag har varit med om att se hur nyinstallerade ledningar läcker efter bara nio månader på grund av svetsdefekter. Det har förekommit både på färskvattenledningar och på av­lopps­relaterade ledningar, säger Fredrik Johansson.

Även reparationsarbete av befintliga ledningar kan fallera och särskilt känsligt är det på slam- och gassidan där ledningarna transporterar aggressiva medier.

– Det vi kallar »svetsfel« gör att livslängden på ett rörsystem blir avsevärt kortare än vad man hade önskat från början. Det kan vara spaltkorrosion eller att det inte är genomsvetsat. Vi ser också att det ibland blandas material hej vilt och då blir det lätt en anod/katod-effekt där materialet äts upp, berättar Fredrik Johansson.

Han visar bilder på ett skruvförband där man blandat material. Skruv och mutter är i rostfritt och har lagts in i en blankförzinkad muff, vilket kan vara förödande i vissa applikationer. Mässing är också en metall som kan orsaka stora problem i kombination med fel material.
A2-kvalitet på rostfri skruv räcker inte alltid för att förhindra korrosion i vissa miljöer. Då måste en bättre kvalitet väljas, till exempel A4.

– Ibland är det ett branschproblem att man i nya projekteringar kopierar hur man gjort i gamla jobb. Då blir det gammal skåpmat som inte hänger med i de nya kraven och standarderna. Saker ändras och de gamla standarderna är inte giltiga längre för det nya jobbet, säger Fredrik Johansson.

I Fredriks lilla utställning, som han skapat i Hembygdsparken i Ängelholm, har han samlat »fynd« som åskådliggör olika svetsfel. Ett typexempel är när ett förband inte är genomsvetsat på mediesidan och där det inte heller har använts rotskyddsgas som skydd. Det är en så kallad inert gas som inte reagerar kemiskt med andra material och skjuter undan restsyret under smältförloppet. Exempel är kvävgas eller ädelgas. Vitsen är att skydda den upphettade fogen mot luftens syre.

Även om det inte finns någon anmärkning på utsidan av ett svetsat rostfritt rör, kan det inte längre anses vara rostfritt i skarven på insidan om skyddsgas inte använts. Korrosionsskyddet försvinner då vid de höga temperaturerna under svetsning.

– Är det för hög restsyrehalt under tiden svetsarbetet pågår uppstår blånader, vilket innebär sämre korrosionsskydd. Har dessutom svetsaren enbart »smält« ihop svetsfogen utan tillsatser blir det fattigt på legeringar som hindrar korrosionen, fortsätter Fredrik.

I ett exempel kan vi se hur färskvattnet har grävt sig ut och medfört ett ofrånkomligt läckage i en tryckstegringsstation för råvatten. Det upptäcktes efter bara nio månaders drift.

– Det innebar driftstörning och merkostnader för att åtgärda defekten. Enda chansen att rätta till detta är att skära bort en bit rör och fälla in på nytt och då använda rostskyddsgas. Svetsen blir då ­silvrig och uppnår tänkt korrosionsskydd. Det otäcka är att detta fel inte kan upptäckas, om du inte har utfört en tillverkningskontroll under byggtiden. Istället blir det när läckage uppstår som felet blir känt, berättar Fredrik Johansson.

Problemet kan vara att under byggtiden jobbas det på och efter några böjar och muffar blir det svårt att gå tillbaka för att kontrollera och inspektera insidan av skarvarna. Samma sak gäller påstick som temperaturgivare eller spolningsventiler där det kanske inte blivit så tätsvetsat som det ska vara. Istället ska varje skarv noga inspekteras innan man fortsätter arbetet. Finns det ett fel så måste det repareras. I värsta fall kan det bli att skära bort och börja om.

– Man kollar med spegel och ficklampa om det är hyfsat åtkomligt. Är det längre in får man ha en inspektionskamera när skarvarna undersöks.

Det kan också vara bra att röntga svetsfogarna i känsliga installationer. Från utsidan ser man vissa defekter, inklusive smältdiken och svetssprut. Men genom röntgen kan man se en hel rad andra defekter, bland annat:

Fredrik har en checklista som han tycker att beställare ska följa för att svetsarbetena ska flyta på enligt överenskommelse:

Genom att ställa krav på entreprenörer och underentreprenörer, samt göra regelbundna kontroller av att kraven följs, kan många framtida reparations- och underhållskostnader undvikas, och den planerade livslängden för installationen blir verklighet.

Svenskt Vatten har inga särskilda skrifter som behandlar det här området, men har utbildningar som har fokus på svetsning av plaströr. I Fredrik Johanssons svetsnätverk finns flera organisationer som erbjuder kunskap.

– Vi har ett nätverk med erfaret folk från Stålbyggnadsinstitutet, Mekaniska Verkstädernas Riks­förbund, Svetskommissionen, med flera, som gärna hjälper till att sprida kunskap i dessa frågor. Jag hade gärna sett lite föreläsningar på väg- och vattenutbildningarna på universiteten om detta. Det är även bra om företagen som har behov tar in hjälp utifrån, avslutar Fredrik Johansson.