De slog alla flugorna i en smäll. I Halmstad bidrar nu de luktreducerande åtgärderna vid avloppsreningsverket till verkets energiproduktion. De närbeläget omgivande villakvarteren slipper samtidigt lukt tack vare att bassängerna täckts med solpaneler.
Laholmsbuktens VA och Västra Strandens avloppsreningsverk i Halmstad är först i Sverige med att använda bassängytorna för att alstra ström till driften. Idén kom upp när ett provisorium för luktbegränsning behövde göras om till en mer permanent lösning. Nu täcks bassängerna för försedimenteringen av 200 solceller.
– Det började 2006 när vi efter klagomål från omgivningen behövde göra luktreducerande åtgärder på försedimentering, sandfång och förtjockare. Det blev en konstruktion med skjutluckor, berättar Michael Carlsson, verksamhetskontroller hos LBVA.
Avståndet till villorna på Lotsvägen är knapp 100 meter. Åt andra hållet ligger den populära badstranden också inom 100 meters avstånd. Detta är som många andra svenska avloppsreningsverk beläget känsligt nära centrum, just vid Nissans utlopp. Verket belastas med 110 000 pe från Halmstad tätort samt en rad mindre närliggande orter, inklusive industrier.
– Den gamla bassängtäckningen fungerade bra ända fram till 2018 då en lucka föll ned. Det visade sig att hela konstruktionen blivit rostig så vi fick riva bort de rörliga sektionerna och tillfälligt ersätta med en träkonstruktion och presenningar, berättar Jonas Nilsson, drifttekniker som assisterat i projektet med solceller.
På grund av den aggressiva miljön trodde de inte på någon plåtkonstruktion som ersättare för den gamla täckningskonstruktionen. Av en slump när de bläddrade i en tidning hittade de Finnchain som normalt levererar kedjor och skrapor till bassänger. Det visade sig att de också hade bassängtäckningsmoduler i PEH, polyeten med hög densitet, en motståndskraftig termoplast som är i det närmaste underhållsfri.
– Vi såg deras förslag som en vettig täckning av bassängerna. Helt enkelt det bästa vi kunde hitta, dessutom till ett bra pris. När vi gjorde upphandlingen 2020 var det lågt intresse. Det var bara två som lämnade in anbud, berättar Michael Carlsson.
I det läget var det först inte aktuellt med några solceller. Det tillkom senare. Finnchain kunde visa hur man på avloppsreningsverket i finska Huittinen kunnat täcka bassängerna med solceller för att minska algtillväxt och samtidigt utvinna energi. Orten ligger i höjd med Söderhamn, således betydligt mer nordligt och snörikt än Halmstad.
– Det låg bra i tiden med solceller så vi valde till dem för bästa hållbarhetsperspektiv. Dessutom fick vi ett bra pris eftersom vi blir pilotanläggning i Sverige, berättar Michael Carlsson.
Intresset i Sverige har inte låtit vänta på sig:
– Vi har fått många förfrågningar och några stycken har vi också gått vidare och räknat på. Jag tror att det kommer att byggas sådana bassängtäckningar i Sverige på fler håll det här året, säger Tero Fonsén, Finnchains svenska representant.
Lösningen i Halmstad har blivit 200 solpaneler som ligger på vinklade plastkupor. Kuporna ligger i sin tur på glasfiberarmerade kompositbalkar. Fyra av kuporna till varje bassäng har öppningsbara lock så att nedstigning och inspektion ska vara möjlig. Men även de fasta kuporna går att lyfta på om det skulle vara nödvändigt, dock med lite »skruvande« först.
Varje kupa kan ha två solpaneler, lutande i varsitt väderstreck. På insidan är kuporna förstärkta med stöd i rostfritt stål. Alla skruvar och bultar är syratåliga rostfria. De öppningsbara locken har gasfjädrande stag i rostfritt stål. På en direkt fråga om svagaste länken tror driftteknikern Jonas Nilsson att dessa stag kan vara det.
– Kanske får man byta några av dem ibland. De är ju i en aggressiv miljö, säger han.
För att någon lukt eller gaser inte ska slippa ut i skarvarna mellan kuporna har dessa täppts till med profilerad gummitätning. Ventilationen skapar ett undertryck i det fria luftutrymmet och lukterna filtreras bort med hjälp av jonisering i en separat anläggning innan luften släpps ut i det fria.
– Som drifttekniker är jag inte säker på att allt blir så smidigt som det sägs. Den lufttäta monteringen gör att det blir mer jobb när man ska gå ned. Vi är inte heller säkra på hur många luckor per bassäng som behövs, men vi kan alltid utveckla konceptet efterhand. Kanske vi väljer det här för fler bassänger också när det finns mer drifterfarenhet, funderar Jonas Nilsson.
Redan nu kan han tipsa andra som ska göra liknande installation att de ska se till att betongen som det ska borras i är fast och bra.
En förändring som skett är att alla räcken runt bassängerna har tagits bort. Panelerna och kuporna är starka nog så att det är säkert även om man skulle ramla på dem.
Panelerna har inte inbyggd uppvärmning för snösmältning, men strålningsvärmen från undersidan gör att snön smälter i alla fall om det inte är alltför kallt ute. Stora kondensdroppar på undersidan vittnar om temperaturskillnaden mellan ute och »inne«.
Den nya installationen har 200 seriekopplade solceller med en effekt på 305 Watt per panel. Totalproduktionen för dessa beräknas till drygt 46 MWh/år. Verket förbrukar 11 – 15 MWh per dygn. Annan elproduktion, bland annat från en gasmotor ger 6 – 11 MWh per dygn, plus överskottsvärme, så generellt sett får en mindre del av elenergiförbrukningen köpas in. Det förekommer också perioder när produktionen innebär att verket skickar ut el på elnätet.
Konstruktionen är sådan att även om någon enstaka panel går sönder så fungerar anläggningens elproduktion.
Den nya solcellsanläggningen invigdes efter besiktning i slutet av januari i år efter ett litet tags väntan på en del tillbehörsutrustning, bland annat elskåp.
– Under året ska vi fundera vidare på om vi ska täcka fler bassänger, säger Michael Carlsson.
Halmstad kommun har varit tidigt ute med solceller på kommunala anläggningar. Redan 2014 fanns det på flera skolor och sporthallar. Då byggdes det också 200 kvadratmeter solceller på taket till en maskinbyggnad på avloppsreningsverket, som komplement till den elproduktion som kommer från rötkammarens gasproduktion. Bara från det taket kommer det cirka 61 MWh per år.
Utvecklingen av solceller på marknaden sker i en hög takt, framförallt när det gäller verkningsgraden. För 5 – 10 år sedan handlade det om 14-16 procents verkningsgrad, medan solcellerna idag ofta ligger på strax över 20 procent. Det har länge funnits solceller som har mer än dubbelt så hög verkningsgrad, men då är priset astronomiskt, och de används därför nästan uteslutande i rymden för att driva satelliter och liknande.
Den maximala effekten ökar också. Förr var standardpanel på under 270 Wp, medan den idag, beroende på pris, ligger mellan 300 och 400 Wp. Bokstaven »p« står för peak, det vill säga toppeffekt. Priset per Watt sjunker inte lika snabbt som effekten ökar, men man räknar med betydande trendförändringar de kommande åren, både vad gäller verkningsgrad och pris.
