I Malmö – precis som i många andra städer – utgörs huvuddelen av stadens yta av kvartersmark. För att minska riskerna för översvämning satsar VA Syd stort på samarbete med de privata fastighetsägarna. Satsningen »Tillsammans gör vi plats för vattnet« går nu in på andra året, och arbetet intensifieras.
Lagstiftningen vad gäller dagvatten är splittrad, och idag finns det, trots flertalet utredningar, ingen möjlighet att ställa krav på privata fastighetsägare i bebyggd miljö.
– Här är 70 procent av marken kvartersmark. Vi kan inte vänta på ny lagstiftning, det kan ta flera år innan den är på plats. Vi vill jobba utifrån de möjligheter som finns idag, konstaterar Kristina Hall, programledare för Tillsammans gör vi plats för vattnet.
Efter skyfallet 2014 höjde VA Syd VA-taxan i Malmö med två procent för att finansiera skyfallssatsningen, vars mål dels är att förändra den allmänna synen på vatten, dels att få fastighetsägare att förändra sitt beteende. Idag består gruppen av fyra personer, inklusive Kristina. Nina Steiner är kommunikatör. Projektingenjörerna Ellie Alexandrou Fagefors och Mikael Hölttä arbetar med investerings- respektive driftprojekt.
»Tillsammans« innebär nära samverkan med hela VA Syd, övriga förvaltningar i staden, exploatörer, fastighetsägare och verksamheter men även forskare, landskapsarkitekter, branschorganisationer samt andra kommuner.
Eftersom 30 procent av avloppsnätet i Malmö är kombinerat prioriteras åtgärder för att avlasta det vid skyfall. Arbetet bedrivs på flera fronter samtidigt med utgångspunkt från Malmös skyfallsplan och Åtgärdsplan för Malmös avloppsledningsnät 2017 (Se Cirkulation 6/18).
– Vi kopplar ihop investerings- och driftprojekt med kommunikation och stöd till fastighetsägarna, fortsätter Kristina. Vi spolar och filmar också ledningsnätet för att vara säkra på att problemen inte ligger i vår del av nätet.
– Vi utgår både från geografiska områden och olika grupper av fastighetsägare. Efter att ha startat upp under 2017 började vi arbeta på allvar förra året då många idéer testades på framför allt villaägare och bostadsrättsföreningar. I de områden där VA Syd utför arbeten enligt åtgärdsplanen kompletterar vi med informationsinsatser för de boende, berättar Nina Steiner.
Ett exempel är ett villaområde i Virentofta med kombinerat avloppssystem, som har drabbats av upprepade källaröversvämningar. Där separeras avloppet på två gator samtidigt som flödesbegränsande åtgärder som att strypa rännstensbrunnar genomförs.
– Vi bjöd in villaägarna till ett informationsmöte och följde upp med ett utskick till alla, även de som inte kom, kompletterat med en fröpåse med bästa tipsen på. De fick praktiska råd om hur de kan koppla bort sina stuprör, och olika sätt att ta hand om regnvattnet på tomten. För att betona det lustfyllda i vårt budskap samarbetade vi med en trädgårdsmästare som föreläste och svarade på frågor, säger Nina.
Tillsammansgruppen har också besökt flera bostadsrättsföreningar där nätet behöver avlastas nedströms. Flera av dem visste inte om att de äger ett nät som de har ansvar för men de har fått information om bakvattenstopp och praktiska tips på hur de kan ta hand om regnvattnet på sina innergårdar. Det har fått ett otroligt positivt gensvar.
Andra insatser är mediabearbetning som gett bra resultat i lokalpressen, deltagande på Stora Villamässan och Malmö Garden Show samt bibliotekskvällar med föredrag av trädgårdsmästare och möjlighet att få råd av en dagvattenexpert. För att exemplifiera hur man kan koppla bort stuprör finns en exempelvägg intill ingången av VA Syd: pedagogiska verksamhet Kretseum.
Gruppen passar också på när det uppstår tillfällen att komma in som stöd. Skånes universitetssjukhus i Pildammsdikets upptagningsområde drabbades svårt av skyfallet 2014.
Orsaken var tillflödet av stora mängder tillskottsvatten uppströms, och området ska utredas enligt åtgärdsplanen. Forskningsprojektet »Cirkulära vattenflöden«, som drivs av Region Skåne, undersöker hur sjukhuset ska kunna skyddas.
– Vi är tillsammans med Malmö stad med för att se hur och vad man kan göra för att minska riskerna för översvämningar vid skyfall och hantera dagvattnet på ett mer hållbart sätt. Idéer finns även kring att leda dagvatten till Pildammen, som idag fylls på med stora mängder dricksvatten, säger Kristina.
Både Kristina och Nina är eniga om hur lärorikt 2018 var. Åtgärderna har utvärderats, och planerna för detta år är fastlagda.
– Navet i kommunikationen är webbsidan eftersom vi nästan inte alls utnyttjar tryckt material. En tydlig lärdom är att vi behöver bli ännu vassare på att driva trafik till den. Vi arbetar också mycket med att optimera sidan så att den hittas lättare via sökmotorer, säger Nina och fortsätter:
– Vår kommunikation bygger på positiv förstärkning och vi använder oss av beprövade så kallade nudging-metoder, det vill säga att göra det »rätta« valet enkelt och attraktivt. Ett exempel är en skylt att sätta i trädgården som berättar att man gjort plats för vattnet. Tanken är att den ska väcka grannarnas intresse och få även dem att vidta åtgärder. Därför har vi också satt sådana skyltar vid våra egna dagvattenanläggningar med hänvisning till hemsidan. Att följa upp kundträffar med återkoppling, ett tack och en fröpåse är ett annat sätt.
– Vi utvärderar det vi gör löpande för att bli mer träffsäkra i vår kommunikation. De informationsträffar för villaägare som vi bjöd in till utifrån geografiska områden har till exempel inte lockat så många som vi hade hoppats. Vi har sett att möten som baseras på intresse, som trädgårdsföredraget på biblioteket, har fått större uppslutning. Vår information kommer nu utgå mer från intresse, och vi ska fokusera på att finnas där folk är. Därför tar vi nu fram en mobil utställning på cykel.
Tillsammansgruppen arbetar också med det kommunala bostadsbolaget MKB och större privata fastighetsägare. Detta arbete ska utvidgas, och de ska också inrikta sig på verksamheter som till exempel stora mataffärer med parkeringar, som genererar enorma mängder dagvatten. Det gäller att övertyga dem om vikten med dagvattenåtgärder trots att det kostar pengar. För större aktörer som exempelvis Ica och Coop kan det dock vara ett sätt att profilera sitt miljöarbete.
– Vi kommer även att titta närmare på olika ekonomiska incitament utöver de 2 500 kronor som villaägare får för varje stuprör de kopplar bort. Det fungerar bra för villaägare, men sämre gentemot verksamheter och bostadsrättsföreningar. En möjlig väg skulle vara en reducerad dagvattentaxa, menar Kristina.
– Vi ska också testa två liknande områden. Det ena får samma information villaägarna fått tidigare, i det andra erbjuds de att köpa regntunnor, anslutningar och proppar från VA Syd. Vi kör ut tunnorna som kostar under tusenlappen, och kostnaden sätts upp på VA-fakturan. Har man tagit första steget blir det lättare sedan, och den torra sommaren har fått människor att se vattnet på ett annat sätt. Att skörda regnvattnet är något positivt, påpekar Nina.
Sammanfattningsvis är »Tillsammans gör vi plats för vattnet« ett spjutspetsprojekt som förenar teknik med kommunikation för att tydliggöra vattnets plats i samhället.
– Även om vi är tre ingenjörer här inklusive mig själv och en kommunikatör så har vi alla utvecklats till att både vara ingenjörer och kommunikatörer. Det här är helt enkelt ett sätt att jobba som branschen behöver, både idag och i framtiden för att möta såväl torka som översvämningar, säger Kristina avslutningsvis.
– Det krävs tålamod, det är oftast långt mellan information och handling, inflikar Nina. Men vi är droppen som urholkar stenen.
