Underhåll av ledningsnät måste ske systematiskt. I ett forskningsprojekt ska nu strategier utvecklas för långtidsplanering av förnyelse av VA-ledningar med fokus på att optimera koordineringen mellan förnyelse av olika ledningsslag och även gatuförnyelse. Målet är resurseffektivitet från naturresurs- och ekonomiska perspektiv.
Biträdande professor Annelie Hedström vid Luleå tekniska universtitet är en av dem som arbetar med projektet Resurseffektivt och koordinerat underhåll och förnyelse av VA-ledningar och gator.
Berätta om vad ni ska göra.
– Vi har inte bestämt i detalj vad vi ska göra utan vill ha en dialog med de kommuner och kommunala bolag som deltar. Vi ska naturligtvis koncentrera oss på forskning men vi vill att det ska kännas bra även för de kommuner som bidrar med data, för vi kommer att behöva en massa data.
– Vi har först våra Dag och Nät-kommuner men vi kommer att behöva fler VA-organisationer än så. Vi har också samarbete med Norges naturvetenskapliga universitet NTNU och forskningsinstitutet Sintef i Norge. Professor Rita Ugarelli på NTNU har arbetat mycket med asset management i Norge, alltså hur man tar hand om fysiska tillgångar. Hennes idé är att det gäller att samla in bra data och göra rätt analyser. Det finns idag väldigt stor variation på vilken data som samlas in och lagras och här vill vi göra en analys på vilka data som samlas in och varför, samt vad man egentligen borde samla in och vad man får ut mer av datan då.
– Mitt intryck idag är att många håller isär drifts-, underhålls- och förnyelsedata. Vissa kommuner har extremt enkla system med Excel-ark där det är svårt att göra analyser. Andra har köpt verktyg som VA-banken men frågan är om de använder det och gör de analyser som de skulle kunna göra.
– En annan del är antagandet att det är effektivt att koordinera underhållsinsatser i gatan. Då blir det mindre störningar för de boende och för näringslivet. Dels kan man koordinera inom VA; då man till exempel byter ut en dricksvattenledning passar man även på att byta ut spillvattnet och dagvattnet. Det här kostar också resurser. Det är där vår analys kommer in. Man förbrukar naturresurser om man byter ut material innan det är uttjänt.
– En annan situation är vid omasfaltering av gatan så kanske VA kommer in och gör sin förnyelse samtidigt. Vi vill analysera vad man vinner och vad man förlorar på det arbetssättet.
Idag pratas det väldigt mycket om ålder och utbytestakt av ledningar, kommer ert projekt att ge ett annat perspektiv?
– Ja, vi behöver bättre statistik på ledningarnas livslängd i relation till bland annat markförhållanden, material och trafikintensitet. Till viss del kan vi se i data som redan finns att i en del statistiskt underlag har man inkluderat tidigare gjord koordinering. Det vill säga att om man till exempel tagit bort en vattenledning i järn i ett område, inte på grund av att den var dålig utan på grund av något annat i området, så försämrar det statistiken. Vi vill ta reda på vad man kastar bort när man byter för tidigt.
Det här ingår inte i Mistra Inframaint-projektet men hur nära ligger ni varandra?
– Jag tror inte att det kommer att vara helt täta skott mellan de här projekten men vi har inte definierat allt än.
Hur ser tidsramarna ut?
– Det har egentligen startat i januari 2019 men vi kommer inte dra igång ordentligt förrän i april. Sedan håller det på till 2022.
Hur ska resultaten kunna användas?
– Om beslutsfattarna vet att det till exempel ger si eller så klimatavtryck att göra en koordinerad insats så kanske man skulle hejda sig, eller så skulle man koordinera ännu mer och lägga på fler värden. Jag tänker mig också att kommunerna som deltar får en möjlighet att få tillgång till flera kommuners data för att göra bättre egna prognoser. Att få delta i ett större sammanhang ger också en mer intressant arbetsplats.
