Reningsverket som försvinner

Getteröverket för avloppsrening i Varberg ska byggas ut och sen försvinna. Meningen är att det ska smälta in i omgivningen och inte uppenbart vara en industriell fastighet. Förutom att vara en naturlig del av ett framtida rekreationsområde är visionen också att bli ett resursverk för cirkulär återvinning av produkter.

Text/Tomas Carlsson

I takt med att svenska reningsverk behöver förnyas och byggas ut sprids också idéerna om att skapa produktionsanläggningar istället för att bara fokusera på att rena vattnet. Som Cirkulation berättat för många år sedan om exempelvis Egåverket i danska Aarhus är hållbarhet mer och mer huvudagendan i projekten i Sverige. Varbergs VA-organisation vill vara i framkant på detta område.

Visionen för avloppsreningsverket i Varberg är att skapa en hållbar och effektiv hantering av avloppsvatten för att skydda miljön och främja en hälsosam livsmiljö för människor och djur i området. Det innebär att rena avloppsvattnet på ett sätt som minimerar påverkan på naturen och återanvända så mycket som möjligt av resurserna, till exempel genom att producera biogas och återvinna näringsämnen från avloppsvattnet. Det är till och med tal om att eventuellt kunna tillverka dricksvatten av avloppsvattnet. Verket ska också vara kostnadseffektivt och ha hög driftsäkerhet.

I och med att området där verket ligger kommer att ändras radikalt från att vara mera renodlat industribetonat, till att bli mera av bostads- och rekreationsområde, är det meningen att verket ska smälta in i naturmiljön och kunna användas för både rekreation och pedagogiskt exempel om resursåtervinning i form av ett kunskapscenter.

Eldsjälen i projektet är Alexander Keucken, forskningschef hos Vivab, Vatten & Miljö i Väst AB, samt adjungerad universitetslektor i Teknisk Vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Det är till stor nytta att Vivabs styrelseordförande Peter Sjöholm också arbetar aktivt kring visionen, samt att politikerna i Varberg är med på noterna.

– Vi vill ha en både smart och pedagogisk gestaltning av det framtida verket. Det ska vara en välkomnande entré till staden, säger Alexander Keucken.  
Varberg, mitt på den halländska västkusten mot Kattegat, har snart 70 000 invånare. Folkökningstakten har stegrats under hela 2000-talet och nu ligger den på över två procent årligen. Prognosen är att 80 000-personersvallen klivs över om 12 – 15 år. I Vivabs verksamhet ingår även Falkenberg med snart 50 000 invånare. Vad som behövs är därför bostäder och sådana ska bland annat byggas intill det nuvarande reningsverket.

Till bostäderna ska då också finnas rekreationsområden, så Lassabackens soptipp ska bli en plats för människor att ströva på. Intill ligger också naturreservatet Naturum med sina dammar till alla fågelskådares lycka.

– Vi kommer helt enkelt att bli omringade av bostäder och rekreationsområde. Vi ska vara den naturliga länken mellan bostadsområdet och Naturum. Ett positivt inslag som inte uppfattas som besvärligt utan istället lockande, säger Alexander Keucken.

När verket byggs ut på den gamla återvinningsstationen intill blir det enligt arktitekternas bilder nästan som ett verk nedgrävt i en mindre kulle, med grönytor över bassänger och byggnader, samt gångstråk för promenadsugna. Det så kallade Monarkdiket ska byggas ut, breddas och också det bli ett lockande naturinslag för rekreation.

Personalbyggnader är tänkta att göras transparenta och det ska även finnas stora runda fönsterytor för nyfikna som vill se en del av processerna i verket när de tittar ner genom glasen.

– Vi har gjort studiebesök på verket i Hilleröd i Danmark, som är det danska flaggskeppet när det gäller design. Det är också arkitektfirman CD Möller därifrån som vi fått hjälp av i den här visionen, berättar Keucken.

Solrödgaard reningsverk i Hilleröd är nu en energi-, klimat- och miljöpark, demonstrationsplats, som visionärt visar hur vi bäst tar hand om vår planet. Skolklasser ska kunna komma och se de cirkulära och ekologiska tankarna omsatta i praktiken. Allmänheten kan använda området, med sina klätteröar uppbyggda av återvunnen jord och promenader som löper genom våtmarkens rika fågelliv. Inte konstigt att VA-folket i Varberg blev imponerade och inspirerade av Hilleröds framtidsverk.

När man ser verket i Hilleröd och de konstgjorda bilderna av visionen för Getteröverket har de inte alls den karaktär en luttrad VA-journalist är van vid att se vid besöken på renoverade, utbyggda eller nybyggda anläggningar. Istället har de här anläggningarna karaktären av något människovänligt, skönt och hållbart, inte minst när det gäller att utnyttja ett område på flera olika sätt samtidigt.

I visionen ingår också att fokus flyttas från rening, till att vara ett resursverk. Med det menas att det ska framställas produkter – energi, växt­näring, badvatten, tekniskt vatten och till och med dricksvatten.

– Alexanders uttryck »water mining« är strålande. Det ger sådan inspiration, säger Peter Sjöholm.

Men kan verkligen ett renat avloppsvatten ­drickas? Ja, det verkar som att avancerad filtrering plus hygienisering är den idé som Alexander tror på för utvinna människovänligt vatten, som är hälsosamt och säkert. Kanske konstgjord infiltration också blir aktuellt. Det är inte alls otroligt att även allmänheten kommer att tro på den idén i fram­tiden. Men att Monarkdiket ska matas med vatten av badvattenkvalitet så att det går att paddla och kanske till och med bada där, förefaller inte alltför avlägset.

Vad gäller energiåtervinningen är Getterö­verket redan idag i symbios med grannen Flisan af Varberg som är kommunens värmeverk. Rötgasen omvandlas nämligen där till värme som Get­teröverket sedan använder för uppvärmning både i produktion och för personalutrymmen.

Under ytan, under de gröna taken, kommer den allra senaste tekniken att finnas, och i Varberg är det teknik som ännu inte är helt färdigutformad och utprovad. Det arbetet pågår just nu.

– Vi testkör ett minireningsverk som pilot för vårt kommande fjärde steg för läkemedelsrening, berättar Alexander Keucken.

Det är något av hans skötebarn efter att han för snart tio år sedan började sitt doktorandprojekt på Görvälnverket i Stockholm  för att bland annat forska i hur man med ultra- och nano-filtrering kunde få aktivt kol-filtrering att fungera bättre.

Där visades dels att kolfiltren stoppar perflourerade ämnen (bland annat PFOS) mycket bättre, samt att kolet inte mättades lika snabbt när antalet större partiklar var reducerat.

Tekniken används nu delvis i pilotanläggningen.  

I pilotanläggningen körs det delvis renade avloppsvattnet först genom Dyna Drum-mikrofiltert från Nordic Water, för att reducera de största partiklarna. Därefter går det genom ett ultrafilter från Pentair innan det det aktiva granulerade kolet ska ta itu med läkemedelsresterna och andra mikroföroreningar.

De övriga mikroföroreningarna som undersöks är bland annat PFAS, mikroplaster, bakterier och fenoler. I försöken ingår också ozonering, en teknik som fortfarande behöver en hel del utredningar.

– Man vet ju väldigt lite om vilka nedbrytningsprodukter som bildas och deras påverkan på naturen, säger Alexander Keucken.

Det är utvecklingsingenjören Moshe Habagil, som har ansvaret för pilotanläggningen. Han visar oss runt bland utrustningen som delvis finns i en provisorisk tältliknande byggnad.

– Det var en hel del att ordna med när anläggningen sattes upp, bland annat ledningsdragningar under mark, säger Moshe Habagil.

I förstudierna som redovisades för ett drygt år sedan uppnåddes den högsta reningsgraden för mikroplaster, men reningsgraden var också mycket hög för läkemedel och andra mikroföroreningar.

Vid reningsverket finns också tre försökslaboratorier med avancerad utrustning. Det är bland annat en flödescytometer för att räkna bakterier. Även enskilda slags bakterier kan detekteras efter särskild infärgning.

Med hjälp av ett epi-fluorescencemikroskop bestäms antalet virusliknande partiklar, VPL. Utvecklingsingenjören Caroline Schleich ansvarar för analyserna och den rejält påkostade utrustningen där.

Det är inte bara avloppsreningsverket i Varberg som kommer att grävas ned och »försvinna«. Även tågtrafiken ska grävas ned genom att det görs en tre kilometer lång tunnel med dubbelspår under staden. Det kommer att skapa utrymmen i centrum för smartare användning än till transporter. Kanske blir det ytterligare bostäder och gestalningar.

Värmeverket Flisan af Varberg som invigdes 2013 framstår som en stor vårta i ansiktet när man ser vision av det kommande natursköna området som är ett avloppsreningsverk.

– Det verket har i och för sig redan uppmärksam­mats för sin arkitektur, men vi tror nog att vår gran­ne Varberg Energi följer i vårt spår när de ser hur vår anläggning transformeras, säger Peter Sjöholm.

Utbyggnad av kapaciteten vid verket kan mycket väl komma att bli till och med fördubblad och till det kommer resultaten av alla försök som ger ett helt nytt fjärde reningssteg. Kostnaden för allt går inte att beräkna just nu, men Alexander gissar att tidshorisonten uppskattas till omkring tio år.

– Den vision vi har tagit fram har bara kostat några hundra tusen och det är småpengar i sammanhanget i slutänden, säger han.

Försköningen av Getteröverket är ju inte renodlad VA-verksamhet. Vem ska betala för den delen, kan man undra. Skulle teknikutvecklingen kunna ligga på VA-taxan och försköningen ligga kommunalskatten, som annan stadsgestaltning vanligtvis gör?

– Om du frågar mig som sitter i styrelsen för Vivab så tycker jag personligen att det kan finansie­ras med skattemedel, men det där är ju en politisk fråga. Rent allmänt vill jag se en annan finansieringsmodell i VA-branschen, säger Peter Sjöholm.

Vid Cirkulations besök i Varberg är det också glada miner för att Formas nyligen beviljat ett stöd på 40 miljoner kronor till Vattenforskarskolan Aquaclim, där Vivab ingår med något projekt. Det är en direkt utveckling av ett tidigare projekt som samlat ett 70-tal doktorander från olika lärosäten i Sverige, med inriktning mot vatten- och avloppsområdet. Nu kommer doktorandprojekten att delas upp på fem olika områden som följer vattnets flöde från källa till källa.

I ett industridoktorandprojekt kommer Vivab att delta och fokusera på hållbara resursverk för avlopp. Fallexemplet blir då Getteröverket och visionen att skapa en vattenfabrik med en design som smälter in i omgivningen.

– Det blir i samarbete med VA-klustret VA-teknik Södra. Vår forskningsavdelning på Vivab kommer att få värdefulla kontakter både i Sverige och internationellt när vi nu ska genomföra stora förändringar. Det öppnar också för nya möjligheter till kompetensförsörjning när vi anställer en egen industridoktorand, säger Alexander Keucken avslutningsvis.