En halvmilslång ispropp i Lainoälven ledde till att byn Kangos i Pajala kommun översvämmades i december. Vid Lucia infördes en kokningsrekommendation och invånarna uppmanades att minska användningen av avloppet.
En rekordtidig islossning i Lainoälven har skapat stora problem. Krisledningsgruppen i Pajala kommun fick hantera extrema vattenflöden i älven vid Kangos som har cirka 300 invånare. Och det kan komma fler problem.
Lisa Stridsman är teknisk chef i Pajala kommun och Ulf Kero är arbetsledare för VA-drift.
Berätta om vad som hände.
Lisa: – Det började med att vi upptäckte älvsvatten i våra grundvattentäkter. Samtidigt hade älven delat på sig och gick ut på de låglänta områdena kring byn. Det gjorde att vägen upp till de norra delarna av kommunen vart helt avskuren. Vi hade över en halvmeter vatten på vägbanan.
– Vi fick besluta att gräva av vägen för att avlasta vattenflöden och styra ut vattnet till låglänta områden så att det inte skulle påverka byn. Det var en lyckad åtgärd och vattnet sjönk undan jättefint. Entreprenörer på Trafikverket kunde sätta trummor så att vattnet kunde gå därigenom. Men det gjorde istället att det började öka vattenflödet på andra sidan byn. Då fick vi också in risken att få in älvsvatten bakvägen in i VA-ledningsnätet. Då fick vi gå ut till allmänheten att de behövde sänka sin förbrukning av vatten för att avlasta avloppet.
Fanns det någon risk för inträngning i lågreservoarer för dricksvatten också?
Ulf: – Nej, så högt steg det inte. Däremot så trängde det genom backen och i och med att det är grävd brunn med brunnsringar så kom det in den vägen.
Lisa: – Då fick vi ta beslut om att stänga reningsverket och tömma det med slambilar istället och köra slamvattnet till Pajala.
Ulf: – Vi proppade ledningen ut från verket och satte istället en pump i sista avloppsbrunnen innan den går ut i älven, som pumpade ut det renade vattnet som normalt går med självfall. Det löste problemet så att folk kunde använda ledningsnätet.
Lisa: – Vi har också försörjt byn med färskvattentank samtidigt som invånarna kunde använda vattnet från täkten med kokningsrekommendationer över julhelgerna.
Hur tog invånarna det?
Lisa: – Folk förstod. När du sitter vid köksbordet och tittar ut över älven så ser du en fem meters isvall så det är ganska uppenbart att det inte är som det brukar vara.
Ulf: – Vi stängde ned den grävda brunn som ligger närmast älven. Vi såg i provtagningen att det var där som det trängde in. Efter nedstängning och fortsatt provtagning såg vi att vi återigen kunde släppa på vattnet i byn.
Hur ser ni på läget framöver?
Lisa: – Vi har påbörjat ett arbete med att gå igenom vilka åtgärder vi kan ta till och vi kommer att sätta oss med VA-personalen och gå igenom vad som är möjligt. Sedan tittar vi också på långsiktiga åtgärder i och med att det ligger väldigt lågtlänt. Reningsverket ligger jättenära älven. Vattenverket ligger normalt lite högre upp men i och med att älven nu valde att ta en annan riktning så låg det väldigt risigt till. Islossningen är traditionellt i början av maj. Det är då vi får problemen om det nu inte blir varmt igen. Laino älv är jättegrund. Som det är nu har vi bottenfrysning och vattnet måste ta vägen någonstans. Vanligtvis vill man att myrar och alla tillflöden fryser till och har ett minimiläge men när det varit en blida så börjar all snö och is tina upp och vi får ett ökat flöde. När vi flög över med helikopter så syns det att isen som lade sig i början av vintern har sjunkit ner på botten av älven och vattnet går ovanpå. Även nerströms från Kangos är det rejäla isbröten.
Finns det fler samhällen som löper risk att drabbats?
Lisa: – Lovikka är en by där vi har ett reningsverk ganska nära älven. Så vi ska inte ropa hej än.
