Coronapandemin har slagit hårt mot näringslivet och fått sjukvården att gå på knäna. Hur har VA-branschen klarat sig? Hur ser beredskapen för framtida kriser ut?
Cirkulation har pratat med två VA-organisationer, en mindre och en större, för att höra hur pandemin har påverkat dem. Annica Wijk är VA-chef i Hallstahammar där 21 personer ansvarar för vatten och avlopp till cirka 16 000 innevånare.
– Vi har klarat oss väldigt bra. Ingen har varit sjuk i konstaterad covid-19. Vi har alltid låg sjukfrånvaro men den har varit något högre nu när vi har följt Folkhälsomyndighetens råd om att vara hemma vid sjukdom, berättar hon.
Pandemiplaneringen sattes igång i våras med målsättningen att kommunen ska bibehålla samma servicenivå som vanligt.
– På VA delade vi upp den administrativa personalen i två lag, som turas om att vara på jobbet omväxlande med att jobba hemifrån. Driftpersonalen har förstås jobbat på plats varje dag. Ledningsnätspersonalen arbetar i lag med fyra personer i varje lag, där varje lag har sina egna arbetskupor. På verken är personalen rätt så isolerade, en jobbar på vatten, två på avlopp och en på pumpstationerna, säger Annica Wijk.
– Det är lätt att hålla social distansering eftersom vi har gott om utrymmen att sprida ut oss på VA-verket, var och en har till och med egen toalett. Vi håller avstånd till varandra när vi äter och fikar och är max två personer per bil. Vi har också delat upp arbetsplatsträffarna på tre grupper istället för en, vilket förstås innebär att mer tid går åt.
Externa möten och även interna sker nu digitalt mycket oftare än tidigare. När det behövs extern personal för jobb inne på något av verken får de inte vara på de gemensamma utrymmena utan de har egna arbetskupor med sig.
Mittsverige Vatten & Avfall är en betydligt större organisation med ungefär 180 anställda. Cirka 140 av dem arbetar inom affärsområde VA, varav 70 personer i driften. De sköter VA för runt 110 000 personer i Sundsvall, Nordanstig och Timrå. Precis som i Hallstahammar tog de under våren fram en handlingsplan för covid-19.
– Den består av tre delplaner: en för att minska smittspridning, en för att delvis stänga ned arbetsplatser och en för att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid omfattande personalbortfall. Vi införde restriktioner för fysiska möten, resor och utbildningar, såg över användningen av lokaler, bemanning, möjlighet till distansarbete, identifierade nyckelpersoner och potentiella ersättare, leveranser av varor och så vidare, berättar säkerhetssamordnare Monica Nilsson.
De som kan började jobba på distans i slutet av mars. På avloppsreningsverken måste personal vara på plats, men i andra delar av driften har bemanningen glesats ut, till exempel genom att placera ut personal på obemannade anläggningar och att personal utgår hemifrån. Externa besök på anläggningarna har begränsats så mycket som möjligt.
– Vi har klarat oss mycket bra. Vi har haft enstaka fall av covid-19 men ingen utbredd smittspridning. Något fler har varit borta på grund av konstaterad covid-19 under senhösten, antingen för att de själva eller någon annan hemma varit sjuk, men sjukfrånvaron har varit normal under större delen av tiden.
–Krisledningsgruppen har möte en gång i veckan. Vi har kontinuerligt sett över vår grundläggande planering, och gjort mindre korrigeringar enligt myndigheternas råd. Att ha en plan att hålla sig till tror jag har varit en trygghet för oss alla, säger Monica Nilsson.
– Det här stämmer överens med vår bild, konstaterar vd Pär Dalhielm på Svenskt Vatten. Branschen har snabbt kunnat ställa om. Driften har fungerat och driftkedjan har varit obruten. Det har varken saknats kemikalier eller reservdelar. De större organisationerna klarar sjukdom bra men hos de mindre finns en oro. Det räcker med att bara några få blir sjuka för att läget ska bli kritiskt.
– Visst är vi sårbara, instämmer Annica Wijk. Mycket går att göra hemma men inte allt. Vi har planerat för olika personalbortfall, och har beredskap för att bara göra det allra nödvändigaste.
– En sådan här upplevelse får en att tänka till, och vara tacksam för den beredskap man har. Vi räknar också med att ha beredskap för parallella händelser, säger Monica Nilsson.
Svenskt Vattens säkerhetsnätverk har haft bråda dagar.
– I vanliga fall har vi möten två gånger per år. Under pandemin har vi istället haft möten i en mindre konstellation varannan, var tredje vecka. Bland annat diskuterade vi kemikaliefrågan som var aktuell i våras innan Svenskt Vatten och kemikalieleverantörerna enades kring en avsiktsförklaring om att så långt som möjligt prioritera vattenverken vid en krissituation. Vi diskuterar även med andra leverantörer för att få liknande överenskommelser säger dricksvattenexpert Birger Wallsten.
Enligt Svenskt Vatten har mycket av det löpande underhållet genomförts, framför allt i projekt som redan varit igång. Det har varit svårare med projekt där det uppstått problem eller nya projekt kopplade till anläggningarna. Hos Mittsverige Vatten har det blivit mindre förseningar när någon varit sjuk medan Hallstahammar ligger något efter med utbytet till digitala vattenmätare. Det är de inte ensamma om, rapporterar Swedac. Många kommuner får lägga upp planer för att hinna i kapp efter pandemin då både personal och boende kan känna sig trygga.
När Pär Dalhielm sammanfattar pandemiläget så här långt understryker han att personalen i branschen klarar vardagen och kortare krisperioder. Men pandemin har också blottlagt de svagheter som branschen dras med.
– Det stora problemet är hur vi ska klara det långsiktiga underhållet, investeringar och reinvesteringar. Vilka krav ska ställas på redundans? Hur länge ska vi klara verksamheten under en kris? Det finns jättemycket kvar att göra, påpekar han.
Det finns många hotbilder förutom pandemier. Vattenbrist, olyckor, IT-intrång, sabotage, terrorattacker och till och med krig.
– Jag har tagit upp säkerhetsfrågorna i vår europeiska branschorganisation Eureau eftersom jag saknade en diskussion om dessa och att intresset verkade variera mellan länderna. Nu finns den punkten med på dagordningen, säger Birger Wallsten, och berättar vidare om de säkerhetsrisker som dök upp under arbetet med dricksvattendirektivet:
– Vi hade kontakt med Regeringskansliet och samtalade kring farhågorna om krav på information till allmänheten och rapportering till olika EU-institutioner av känsliga data, som bland annat renings- och beredningstekniker, desinfektion och geografiska data.
– Säkerhetsfrågorna var högt prioriterade av Sverige och drevs aktivt med stöd av några andra medlemsstater. Lösningen blev undantagsbestämmelsen som hänvisar till Inspire-direktivet och vissa skrivningar i den del av dricksvattendirektivet som gällde dricksvattenproducenternas information till allmänheten.
För att bygga upp livsmedelsberedskapen och stärka tillgången till dricksvatten i händelse av höjd beredskap, och ytterst krig, får Livsmedelsverket cirka en miljard extra 2021 – 2025.
– Idag kan jag inte ge några närmare besked om hur medlen ska fördelas eftersom vi är mitt uppe i budgetarbetet, säger krisberedskapssamordnare Pär Aleljung på avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på Livsmedelsverket.
Han nämner dock att de under ett år nu ska utreda vilka förutsättningar det finns för ett rapporteringssystem för att fånga signaler om hot mot dricksvattenförsörjningen. I sitt regleringsbrev får myndigheten också i uppdrag att bland annat analysera om det finns mark- och vattenområden som bör ges skydd enligt 3 kap. 9 § miljöbalken om de är av riksintresse för att de behövs för totalförsvarets anläggningar när det gäller livsmedelsförsörjningen. Idag är endast vissa dricksvattenanläggningar klassade som riksintresse.
– Det är positivt att civilförsvarsbudgeten fyrdubblas. Vi kommer nu att samarbeta med Livsmedelsverket om en ny säkerhetshandbok, vår gamla är tio år och mycket har hänt sedan dess. Vi behöver också börja prata om en prioriteringsordning i Sverige, vilka ska först få dricksvatten vid vattenbrist eller en annan nödsituation, säger Pär Dalhielm, som avslutar med några positiva ord:
– Under pandemin har VA fått ett tydligt erkännande som den samhällsviktiga funktion den är, både till vardags och i kriser.
