Det gäller att utnyttja de system som finns på plats. När Värmdö kommun drar nya ledningssträckor inför nyetableringar får de gamla ledningarna nya funktioner.
Värmdö kommun håller snabbt på att utvecklas från utpräglade småsamhällen i kustbandet, till större samhällen där allt fler blir permanentboende.
– Vi jobbar med PFO, prioriterade förändringsområden, där vi från VA kommer in direkt efter att politiken tagit beslut och gör förstudier i nära samarbete med planenheten, berättar Tomas Helenius, som är projektledare för VA. Uppkopplad via skärm har vi också med enhetschefen för VA-utbyggnad, Mikael Carlsson.
Värmdö kommun längst ut i östra Stockholmsområdet och är en genuin skärgårdskommun. Centralort är Gustavsberg på den västra delen av den nästan tudelade Värmdön. I söder ligger de större öarna, Ingarö och Fågelbrolandet. Runt omkring ligger, åtminstone för Stockholmare välkända öar som Ljusterö, Möja och Sandhamn.
Kommunen har två egna vattenverk (Ingarö och Sandhamn) men 60 procent av vattnet köps från Stockholm Vatten. Avloppet från de centrala delarna av kommunen går till Käppalaverket på grannön Lidingö.
På övriga bebodda öar är det en kombination av gemensamma reningsverk och små enskilda avlopp. Värmdö har en relativt stor budget för utbyggnad av kommunalt VA till den växande befolkningen. Förutom utbyggnad av ledningsnät och pumpstationer planeras även för ett nytt vattentorn.
Ett av de aktuella utbyggnadsprojekten går till Lövhamra. Ett område med stark nybyggnation där det behövs volymförstärkningar i VA-kapaciteten.
– Det är ett tekniskt komplicerat projekt, säger Tomas Helenius samtidigt som han bläddrar fram bilderna med nya och gamla ledningssträckningar.
Det görs en nyläggning av både vatten och avlopp men avloppet har ägnats en del extra tankar. I den gamla ledningssträckningen från lilla Lövhamra har avloppet pumpats vidare åt nordost i en moturs cirkelrörelse, via en sjöledning nära Ingarö kyrka. Den nya sträckningen går istället längs med sundet vid Ingarö kyrka, medurs mot nordväst för att täcka in nya områden.
– Egentligen skulle vi nu kunna ta bort den gamla sjöledningen men vi behåller den för att kunna använda som extra volym och slippa brädda vid en eventuell kris, säger Tomas Helenius nöjt.
Den nya ledningen avlastar samtidigt det gamla systemet som nu slipper avloppet från Ingarö.
Ledningen på Ingarösidan stängs men med möjligheten att öppna den när det behövs. Omkopplingen görs vid en äldre pumpstation byggd på ett gammalt reningsverk, där gamla bassänger gör fortsatt tjänst som utjämningsmagasin. Magasinen behålls även nu då den äldre pumpstationen rivs och en ny byggs upp.
– Värmdö börjar att bli duktiga på att arbeta in gamla strukturer i nya lösningar, kommenterar Mikael Carlsson.
När den nya pumpstationen är på plats med nya kopplingar och två alternativa vägar ut kan den gamla sjöledningen användas igen, om behov skulle uppstå.
Materialvalet för den nya ledningssträckan som sträcker sig två kilometer med en höjdskillnad på 37 meter, är stumsvetsade PE-ledningar.
– Vi undviker ju muffar, säger Tomas Helenius.
Kommunen har mycket riktigt en linje där de siktar på att minska användning av elmuffar. Anledningen är erfarenhet av att muffarna ofta blir en svag punkt i systemet. Istället förordas stumsvetsning och, där det inte går, att använda instickskopplingar. (Se även Cirkulation 3/20).
Pumpstationen som byggs behöver också en del eftertanke.
– Det blir en större pumpstation som byggs för att kunna fånga upp tryckslag. Tryckklockor ger en säkerhet i pumpstationer för att inte skapa läckor på nätet, vid tryckslag, säger Mikael Carlsson.
– Sedan har vi den ständiga frågan med lukten från pumpstationer. Vi har inte hittat något system som vi är hundra procent nöjda med, säger Mikael Carlsson.
Tomas Helenius håller med.
– Vi eftersöker innovationsprojekt. Vi är inte nöjda med UV eller aktivt kol på frånluften.
De har också tittat på marknadens mikrobiologiska lösningar för att förbruka svavelväte men är inte nöjda med vad de ser där heller. Ozon och jonisering kan ge arbetsmiljöproblem på pumpstationer, menar de, även om det kan fungera på reningsverk. Totalt har kommunen cirka 100 egna pumpstationer.
Projektet Lövhamra innehåller en hel del sprängjobb i den klippiga kommunen. Det ska stå klart 2023 och samordnas med Trafikverket för en utbyggnad av gång- och cykelbana. Ledningsdelen budgeteras till cirka 20 miljoner kronor och pumpstationen till fem miljoner kronor.
När vi är ute och tittar på ledningsdragning och markförberedelserna för den nya pumpstationen pekar Tomas Helenius på ledningsdelningen som nu byggs i marken. Han kommer tillbaka filosofin att dra nytta av de gamla lösningarna, men ge dem nya funktioner.
– Man ska använda de system som finns, även ledningar i mark som kanske kryssats.
