Bekämpningsmedel i låga halter hittas regelbundet i dricksvattenbrunnar men för det krävs en utökad provtagning.
Artikeln har redigerats 210923 kl: 11:00
De rester av bekämpningsmedel i dricksvattenbrunnar som hittats hos NSVA i nordvästra Skåne har bromsat projekten med förnyelse av vattenproduktionen.
– Det är inte enkelt, men vi ska hitta teknik för att rena bort dessa ämnen och också borra efter brunnar som är rena, säger Lars Ödemark, dricksvattenspecialist hos NSVA.
Det var i slutet av 2019 som de första stickproven gjordes efter bekämpningsmedel som inte tidigare hade kontrollerats. Då blev det träff i ett flertal grundvattenbrunnar i Båstad och Åstorp för två av ämnena, kloradizon och tolylfluanid. Kloradizon spåras genom nedbrytningsprodukten Chloridazon-desphenyl och motsvarande för Tolylfluanid heter N,N-dimethylsulfamide.
– Vi hade halter uppåt 0,3 mikrogram per liter vilket är tre gånger över gränsvärdet för att klassas som otjänligt, berättar Lars Ödemark.
Det har tagits fler prover 2020 och första halvåret i år som har bekräftat att halterna ligger på stabila nivåer.
– Gränsvärdet är inte detsamma som att det är farligt om det överskrids, men det räknas som otjänligt. Vi har en riskvärdering från Livsmedelsverket som säger att det inte är någon akut eller kronisk risk med de nivåer som vi hittat och att vattnet kan användas tills åtgärder satts in, säger Lars Ödemark.
Enligt dricksvattenföreskrifterna ska vissa analyser göras regelbundet i ett egenkontrollprogram och därutöver ska varje producent själv avgöra vad som kan vara lämpligt att leta efter beroende på vad man kan förvänta sig att hitta utifrån exempelvis tidigare markanvändning.
I Danmark började skanning av grundvatten efter mer än 400 oönskade ämnen i början av förra året (se Cirkulation 1/20). Vi har sedan dess rapporterat om upprepade fynd av det ena ämnet efter det andra. Under sommaren konstaterades att 58 procent av landets grundvattenbrunnar är förorenade med bekämpningsrester och en räddningsplan krävs med bland annat skyddade grundvattenparker.
NSVA har följt utvecklingen i Danmark och då inspirerats att göra en mindre studie av sina egna grundvattenbrunnar.
– När jag såg de danska resultaten så tänkte jag att hittar de sånt där, så hittar vi det säkert här också. Det de gjort i Danmark är jättebra. Kunde vara bra med sådana påbud i Sverige också, säger Lars Ödemark.
Medlemmar i NSVA är Helsingborg, Landskrona, Båstad, Åstorp, Bjuv, Svalöv, Perstorp och Örkelljunga. Den mesta vattenförsörjningen kommer från sjön Bolmen och renas i Ringsjöverket via Sydvattens försorg. Men det finns ett 100-tal grundvattenbrunnar inom NSVA och cirka 20 vattenverk. I stickproven har cirka 15 brunnar testats.
– På sikt kommer vi att gå över alla brunnar och kanske lägga till dessa ämnen till det regelbundna egenkontrollprogrammet, säger Sami Keränen som är driftschef för Örbyverket som förser Helsingborg, Höganäs och Ängelholm med vatten från sitt konstgjorda grundvattenmagasin.
Verket strax söder om Helsingborgs tätort har konstgjort grundvatten genom att renat dricksvatten från Ringsjöverket infiltreras i marken som blir ett stort vattenmagasin.
Fynden i Båstad misstänks komma från besprutningar i samband med äppleodlingar, men källan har egentligen inte spårats. Vad som hänt i Åstorp är inte klarlagt.
Nu har det redan innan dessa fynd funnits planer på förändringar i dricksvattenförsörjningen för dessa båda kommuner. De båda vattenverken i Åstorp och Kvidinge ska läggas ned och ersättas med ett nytt vattenverk. I Båstad är planen att de södra delarna ska försörjas från Sydvatten och området norr om Hallandsåsen ska fortsätta med egen produktion från grundvatten.
– Vi gör geologiska undersökningar och borrar i slutet av det här året för att försöka hitta rena källor. Annars får vi försöka hitta reningsmetoder, men det är inte lätt. Det kan bli fråga om nanofilter och aktivt kol, vilket kan bli dyrt, säger Lars Ödemark.
Filterlösningar är utrymmeskrävande och drar mycket energi. De befarar också att vattnet inte räcker på sina håll om filtren innebär vattenförluster.
Planerna på förnyelse startade redan när NSVA 2017 hittade halter av andra bekämpningsmedel i bland annat Torekov, en annan ort på Bjärehalvön. Då var det BAM, en nedbrytningsprodukt av diklobenil, och Atrazin som var i fokus. Dessa ämnen har varit förbjudna i över 30 år. Även då låg halterna långt under någon hälsorisk, men synen från EU och Livsmedelsverket är att det inte är acceptabelt alls med bekämpningsmedel i dricksvatten.
Både Sami och Lars efterlyser mer nationell diskussion om problemet, undersökningskrav och åtgärder. De undrar också vad som styr uppdateringar av föreskrifterna från Livsmedelsverket.
– Jag tror inte vi är ensamma om att komma att hitta bekämpningsmedel, säger Sami Keränen.
Eftersom fruktodlingar också är vanliga på Österlen kontaktar Cirkulation Österlen VA och deras VA-ingenjör Annica Bråhäll. Jodå, de har 30 uttagspunkter och nio vattenverk där det görs utökad provtagning ungefär vart fjärde år med en analyslista på ett 70-tal bekämpningsmedelsrester. Programmet har pågått sedan 2002 då listan var på ett 40-tal ämnen. I höst är nästa analys planerad och vilka parametrar de ska leta efter är ännu inte fastställt.
– Fler nedbrytningsprodukter och bekämpningsmedel tillkommer. Kemikalieinspektionen som kontrollerar vad som får säljas i Sverige förbjuder också fler efterhand, säger Annica Bråhäll.
De har återkommande hittat oönskade ämnen i Tomelilla och Simrishamn, främst atrazin, BAM och bentazon. Halterna har dock varit mycket låga, ofta under gränsvärdet, men detekterbara. Andra ämnen kan finnas men i så låga halter att analysmetoderna inte hittar dem.
– Analyspaketet väljs bland annat utifrån från de ämnen som är vanligast i ansökningar om tillstånd till kemisk bekämpning inom vattenskyddsområde, säger Annica Bråhäll och fortsätter:
– Det gäller inte bara fruktodlingar utan även jordbruk, skogsbruk och annan mark där man vill använda bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. De ämnen vi hittat ingick i bland annat Totex strö och användes mot ogräs på grusgångar, gårdsplaner, banvallar och liknande och sådant som används mot ogräs i odlingar av till exempel ärt, åkerbönor, vall, stråsäd och majs.
Exakt vilka ämnen som producenterna ska leta efter är inte föreskrivet, utan är upp till dem själva enligt föreskrifterna från Livsmedelsverket.
– Det får de bedöma efter den faro-analys de måste göra och vilka faror de då ser kan finnas. Det gäller inte bara bekämpningsmedel utan också till exempel PFAS, säger Sandra Strandh, statsinspektör hos Livsmedelsverket.
Föreskrifterna uppdaterades senast 2017 och nästa uppdatering kommer senast i januari 2023, berättar hon för Cirkulation. Då infördes bland annat hur man skulle upprätta sitt undersökningsprogram och faroanalys. I nästa uppdatering kommer gränsvärden för PFAS. Denna uppdatering bygger på det nya EU-direktivet, men det tar tid att införa det i svenska regler. bland annat på grund av att det krävs mycket utredningsarbete och allt måste också ut på remiss.
– Vi får ofta förfrågan från kommunerna när de gör fynd och undrar om det finns någon akut hälsorisk. Då gör vi en riskvärdering och i de flesta fall konstaterar vi att halterna är för höga, men eftersom det inte finns någon hälsorisk går det att dricka vattnet under tiden man åtgärdar det, säger Sandra Strandh.
Det är producenten som ansvarar för att det blir åtgärder. Om åtgärder inte sker självmant är det kontrollmyndigheten, det vill säga kommunens miljöförvaltning, som ser till att åtgärder sker genom föreläggande, eller eventuellt utfärdar sanktioner.
–––
NSVA har enbart hittat rester av bekämpningsmedel i Båstad, Åstorp samt Örkelljunga. Enbart i Båstad har bekämpningsmedelsrester hittats i låga halter i distributionsnätet.
Ämnen som Österlen VA analyserar: amidosulfuron, AMPA. atrazin. azinfosmetyl, azoxistrobin, bentazon, boskalid, karbendazim, kloridazon, cyanazin, cypermetrin, deltametrin, desetylatrazin, desetyldesisopropylatrazin, desetylterbutylazin, desisopropylatrazin, BAM (2,6-diklorbensamid), diflufenikan, dimetoat, etofumesat, fenhexamid, fenpropidin, florasulam, fludioxonil, flupyrsulfuronmetyl, fluroxipyr, flurtamon, glyfosat, iprodion, isoproturon, MCPA, MCPP (mekoprop-isomerer), metamitron, metazaklor, metabenstiazuron, metsulfuronmetyl, pirimikarb, propikonazol, propyzamid, prosulfokarb, pyraklostrobin, pyrimetanil, kvinmerac, rimsulfuron, simazin, sulfosulfuron, terbutylazin, tifensulfuronmetyl, triadimefon, tribenuronmetyl, triklorfon, triflusulfuronmetyl, fenoxaprop-etyl/-p-etyl, bixafen, cyflufenamid, cyprodinil, difenokonazol, fenpropimorf, fluopyram, metrafenon, napropamid, pikloram, pikoxistrobin, prokloraz, propakizafoptrifloxystrobin.
