Elin Lavonen är utnämnd till ny professor i renvattenteknik, vid Aalto-universitet utanför Helsingfors. Elin har lång erfarenhet av den svenska VA-branschen och vill bygga broar mellan akademi och praktik.
Lagom till sommaren förstärker finska Aalto universitet inom vattenområdet med två nya professorer. En av dem är Elin Lavonen som till vardags arbetar vid Biocell Analytica i Uppsala. Hon blir en så kallad »professor of practice«, närmast motsvarande en adjungerad professor i Sverige.
Berätta om utnämningen.
– Jag blev kontaktad i september 2022 av en professor på Aalto som jag arbetat ihop med tidigare. De har fått en donation på 300 000 Euro och ska anställa två stycken professors of practice. De ville få in högprofilierade experter med både en akademisk och praktisk bakgrund. Jag vill själv att forskningen ska bidra i det praktiska men det finns normalt ingen dedikerad person mittemellan, som kan säkerställa att att resultaten kommer till nytta i längden. Jag blir superglad över att de satsar på att få in den här typen av tjänst för att förstärka det perspektivet i universitetsvärlden.
Elin Lavonens tjänst kommer att vara på 20 procent och är finansierad under fem år. En poäng med deltiden är att hon hela tiden ska hålla kvar sitt kontaktnät gentemot VA-branschen samtidigt och inte bli isolerad på universitetet.
Berätta om vad du ska göra.
– Jag har tjuvstartat som biträdande handledare åt en doktorand. Det är en viktig del att handleda och via doktoranderna bidra till forskningen. Jag tar med mig min erfarenhet och har nytta av hela min bakgrund. Helheten blir en blandning med undervisning, handledning och forskning. Det är lite det fina med forskningen, det handlar mycket om vilka samarbeten man inleder, vart det sedan tar vägen.
Vad är din egen bakgrund?
– Jag läste miljövetenskap och kemi när jag bestämde mig för dricksvatten. Jag hittade en doktorandtjänst på SLU där jag fick jobba mot VA-industrin. Där fick jag möjligheten att stanna i akademin och även ta del av en bransch.
Hennes doktorsavhandling kom att handla om organiskt material i dricksvatten. Hon har senare även arbetat med effektbaserade metoder och ny dricksvattenteknik.
Vad gjorde du efter att du doktorerat?
– Jag blev så förtjust i VA-branschen. Man delade så mycket, det var öppet och nyfiket. Det fanns så många bitar som man kunde fastna för. Jag har sedan jobbat på Stockholm Vatten och Avfall samt Norrvatten. Där fick jag bygga vidare på insidan i branschen. Jag var också på VA-ingenjörerna en period. Som doktorand kunde jag inget om processteknik så det var kul att fördjupa mig i det också, men med tiden saknade jag detaljerna i vattenkvalitet. Därför passade det perfekt med Biocell Analytica, den start-up jag är på idag, där jag fördjupar mig i vattenkvalitet från ett för en kemist nytt perspektiv, toxikologi.
Vad kommer du att fördjupa dig i nu som professor?
– Jag vill se till att forskningen blir användbar. Inriktningen passar perfekt med Biocell Analytica som arbetar med en helt ny analysmetod. Att bli erbjuden en sån här tjänst är superhäftigt. Jag vill skapa en brygga mellan praktik och akademi. Jag får också träffa den nya generationen inom VA. Det är ett jätteansvar.
Den andra tillsatta professorn heter Ilkka Miettinen. Hur kompletterar ni varandra?
– Han är mikrobiolog och finns på THL i Finland, Institutet för hälsa och välfärd. Han är mycket erfaren och har jobbat en del med organiskt material, precis som jag.
Behöver vi brobygga mer till Finland?
– Ja, man kan inte samarbeta för mycket. Det finns alltid ett värde i det, vi har ju väldigt lika vatten. Det finns nordiska samarbetsprojekt och det är väldigt bra. Det är inte bara vad man kommer fram till vid såna tillfällen utan det handlar mycket om att ses och knyta kontakter, man vet aldrig vad dessa kan leda till längre fram.
