Erik Nordell är utvecklingsingenjör inom biogasområdet på Tekniska verken i Linköping. Där har det just genomförts ett pilotförsök med torrötning av avvattnat rötslam.
Berätta om projektet i stort.
– Vi har genomfört ett projekt som vi kallat torrötning av avvattnat rötslam. Tankarna med projektet är dels att uppnå en hygieniserande effekt på det avvattnade rötslammet och samtidigt få en efterrötningseffekt. Normalt sett ligger man på en utrötningsgrad på 50 – 60 procent i en rötkammare på ett reningsverk. Vi klämmer alltså ur ytterligare biogas ur det material som är kvar efter huvudrötningen, med en efterrötning.
– Vi har kopplat på en torrötningsanläggning efter slamavvattningen, vilket ökar utrötningsgraden. Så som det ser ut idag lagras slammet sex månader för att bli hygieniserat. Nu har vi istället rötat det här avvattnade slammet som har en TS-halt på 30 procent, termofilt. Bakgrunden till projektet är bland annat lagförslaget om att långtidslagring av slam inte anses tillräcklig i framtiden.
– I och med att vi har ett avvattnat slam så blir det också resurseffektivt eftersom det blir 90 procent mindre volym vatten som behöver värmas upp än om man hade hygieniserat hela slamflödet innan eller i rötkamrarna.
Hur mycket av det här har ni utvecklat själva?
– Själva principen med torrötning är ju väl känd men idén med torrötning av avvattnat rötslam har vi kommit på själva. Vi har plockat ihop olika tekniker som vi velat testa på vårt slam. Det ursprungliga syftet var egentligen att få reda på hur stor metanpotential det fanns kvar i det avvattnade slammet. Efterhand kopplade vi på det här med hygieniseringsbiten men ursprungligen så ville vi titta på metanemissioner.
Hur mycket mer gas kunde ni klämma ut?
– I det här pilotförsöket, som är delvis finansierat av SVU byggde vi en torrötningsreaktor på 40 liter, en pluggflödesreaktor, och där fick vi motsvarande sex procent ytterligare gasproduktion i efterrötningen.
Hur motsvarar det energikostnaden för termofil rötning?
– Det gör det i det här fallet eftersom 90 procent av vattnet är borta, så volymerna är relativt små jämfört med om vi haft termofil våtrötning. I vårt fall pratar vi om 30 kubikmeter per dag i torrrötningen istället för 300 kubikmeter per dag om det varit våtrötning.
– Vi har skalat upp resultaten och då överstiger energiinnehållet i den utvunna biogasen energiåtgången som skulle gå till uppvärmning och el.
Så ni får en gratis hygienisering?
– Precis. En resurseffektiv hygienisiering. Det som behövs är naturligtvis en investering i en burk men driftkostnaden blir energimässigt positivt.
Hur gick det med metanemissionerna?
– I och med att vi tar ut ytterligare biogas så minskar också metanemissionerna från slammet när det lagras. Om vi jämför icke rötat avvattnat slam med vårt torrötade så minskar vi metanemissionerna rejält. På Nykvarns reningsverk skulle emissionerna minska med 800 ton koldioxidekvivalenter per år.
Vad händer nu?
– Vi har fått investeringsstöd från Energimyndigheten från biogasutlysningen för en fullskaleinvestering. Nu börjar en förstudie för en fullskaleinvestering där vi kommer att titta på allt mer i detalj nu när vi har resultaten från pilotförsöket. Vi får se framåt våren, sommaren var vi landar. Utgångsläget är att bygga en torrötningsanläggning på cirka 1 000 kubikmeter.
