Foto: Pixhill

Bekämpningsmedel i grundvatten på nedåtgående

VA-aktuellt

Halterna av flera av de mest förekommande ämnena från bekämpningsmedel som förorenar grundvatten i Sverige minskar men föroreningarna kommer att finnas kvar länge. Det visar en ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten, Hav. Studien omfattar perioden 1986-2014 och är den första i sitt slag.

– Ett eller flera ämnen återfanns i 36 procent av alla prover, främst rör det sig om äldre ämnen som funnits i så kallade totalbekämpningsmedel. Dessa ämnen är förbjudna idag, säger Susanna Hogdin på Hav.

Det numera förbjudna totalbekämpningsmedlet Totex Strö är fortfarande värstingen när det gäller att sprida bekämpningsmedel till svenska grundvatten. Trots att produkten varit förbjuden sedan 1990 är nedbrytningsprodukterna till de aktiva substanserna diklobenil och atrazin bland de allra vanligaste bekämpningsmedlen som hittas i svenska grundvatten. Överlägset mest frekvent är BAM, en substans som uppstår när diklobenil bryts ned.

Totex Strö har inte använts på åkrar, utan användes i stora mängder på till exempel industritomter, längs vägar och järnvägar, på gårdsplaner och grusade ytor. Under den senaste femårsperioden står BAM fortfarande för 54,8 procent av alla fynd och 82,2 procent av de fynd som överskrider halten 0,1 µg/l, vilket är gränsvärdet för dricksvatten. Totalt minskar dock dessa ämnen tydligt över tid. Från år 2005 går maxvärdena av BAM ned, 15 år efter förbudet, vilket troligen beror på att det finns en fördröjning mellan att ett ämne används och att det når grundvattnet.

– Vi kan se att halterna av dessa ämnen sjunker men sannolikt kommer rester att finnas kvar under lång tid. De högsta nivåerna finns i södra Sverige och de lägsta i Norrlandslänen. Samma substanser som analyseras i svenska grundvatten återfinns också i grundvattnet i Norge och Danmark, säger Susanna Hogdin, utredare på enheten för miljöprövning och miljötillsyn.

Studien ”Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten 1986 – 2014” har genomförts av Kompetenscentrum för kemisk bekämpning vid Statens lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Rapporten innehåller analyser över vilka halter och substanser som återfinns i Sveriges grundvatten och hur detta har förändrats sedan mitten av 1980-talet. Analyserna bygger på data från den nationella och regionala miljöövervakningen samt vattenverkens råvattenanalyser. Den visar också hur halterna av bekämpningsmedelsrester varierar inom landet och jämför situationen i Sverige med några andra europeiska länder.

– Vi ville få en nulägesanalys av hur det ser ut i dag i Sverige och ser rapporten som ett bra underlag för fortsatt utvecklingsarbete, säger Susanna Hogdin.

Av substanser som är godkända att använda idag är bentazon det ämne som förekommer oftast i grundvattnet, även bentazon minskar under de senare åren.

När det gäller frekvensen av substanserna i råvatten till grundvattenverk respektive i enskilda brunnar så finns några intressanta skillnader. Frekvensen av BAM är ungefär lika, det finns i 33 procent av proverna, med halter som överskrider 0,1 µg/l i 16 respektive 17 procent av proverna. För alla andra uppmätta ämnen är fyndfrekvensen i vattenverkens råvatten färre än de i enskilda brunnar. En förklaring kan vara att enskilda brunnar ofta är grundare än vattenverkens brunnar och att de i högre utsträckning har problem med inläckage av ytvatten.

Enligt rapporten minskar halterna av bekämpningsmedelsrester väsentligt i processerna på vattenverken. Trots det så har BAM hittats i halter över 0,1 µg hittats i fem procent av de analyserade proven över hela perioden, 1987-2014. Statistiken visar samtidigt att de generella halterna av bekämpningsmedelsrester i råvattnet till vattenverk har minskat under 27-årsperioden.

Läs mer:

Rapport: ”Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten 1986 – 2014”

Du behöver ha ett abonnemang för att läsa hela texten

För att kunna läsa texten behöver du ha ett aktivt abonnemang på VA-tidskriften Cirkulation, och registrerat ett personligt inloggningskonto.

Läs mer om våra abonnemang

Har du redan ett inloggningskonto? Klicka här